Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så lätt göra, stöder man dem med en hjälpsnes, hvilande öfver högra
axeln på det sätt fig. 14 visar.
Efter snesbäringa kommer oppbûttinga. Är marken torr och
hård, gör man sneshålen med tillhjälp af järnspett, i lös åker
däremot direkt med snesstörarne. När en snesstör blifvit, som man
tycker, tillräckligt djupt nedstött i marken, tilltrampar man
jorden omkring den, för att den skall stå stadigt. Snesarna sättas
sålunda upp åt söder sida af högen, fig. 16.
Så till sist kommer snesinga, ett arbete som ofta utföres efter
kvällens inbrott och som sedan, om så behöfves, pågår till fram
emot midnatt, hälst om. det är månljust. I senare fallet säges man
snesa i tongelsken, ett synnerligen angenämt göra.
Sedan snesstören blifvit uppbuttad i backen – eller kanske
egentligare nedbuttad –, uppträdes på densamma först den s. k.
fotneka, fotkärfven, fig. 17, eller fotneckrân, då två användas, fig. 18.
En och två fotnecker begagnas ömse af olika snesare. I förra fallet
trades, som vi se, stören midt igenom neken, i senare fallet innanför
banden. I somliga byar begagnas ej fotnek alls utan i dess ställe
en i snesstören inslagen spik, afsedd att uppbära säden, fig. 19.
Detta af det skäl, att fotneken af somliga tros torka långsammare
i kornet, hvilket den ju ock faktiskt måste göra, när vipporna på
detta sätt nedbäddas under nästa nek, jfr fig. 20, 21. De däremot,
som använda fotnek eller fotnecker, hålla före, att denna omständighet
 |
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
