Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INSPIBATIONSFAGELN. 87
tecknen, att hans staf i likhet med Arons slog iit i blom l samt att
»Herrens ande» i gestalt af en dufva satte sig därpå. Enligt
»Pro-toevangeliutn» (8,11) utkom åter dufvan ur själfva staf ven och satte
sig på Josefs hufvud.
Denna apokryfernas framställning väcker, synes det mig,
ovilkorligen erinring om den romerska Picus-stafven likasom om
åtskilliga andra trädidoler och vid årshögtider förekommande
högtidsstänger med en fågelbild i toppen, såsom t. ex. våra majstänger.2
Men tanken ledes äfven till den forngrekiska med en fågelbild i
topperi försedda härskarspiran, hvilken bars af den helleniska sago^
tidens konungar - alltså redan under bronsåldern. Aristofanes
synes till och med gifva en vink om, att dessa spiror varit
kultföremål, i det han (Ornites 509) antyder, att deras fågelbilder fått
del af tributen till konungarne. Att denna uppgift ej alldeles är
gripen nr luften tyckes intygas dels däraf, att Homeros (Ilias 2,ioo
ff) förmäler, att Agamemnons spira var ett arf från gudarne - från
Hermes och Zevs, åt hvilken senare underjordskonstnären Hefaistos
förfärdigat den -, dels däraf att Pausanias (IX, 40) har antecknat
om invånarne i Kaironeia, att dessa verkligen bevisat Agamemnons
staf gudomlig dyrkan. Hos fornägypterna ansågs Faraos staf
besitta något af eller samma gudomliga makt som Farao själf,3 och
fetischartade stafvar eller stänger tillhörde ej sällan deras religiösa
ceremonier. Det förefaller ej osannolikt, att någon likartad tradi-
o
tion ligger bakom de anförda legenderna om Josefs staf. Ådagalade
månne tillvaron af denna nnderstaf, att spiran ännu icke var tagen
från Juda stam, och att Messias alltså därifrån ännu var att
förvänta? 4
Man kan ej gärna undgå att finna den nytestamentliga
framställningen af gudomligheten förkroppsligad såsom en fågel (jfr
1 Jfr förf:s uppsats Om fastlagsriset och andra lifsstänglar och gndaspön, sid. 274
i Nordisk tidskrift 1902.
2 Jfr förfis uppsats Striden om växtlighetsstången i Fataburen 1907, s. 194.
3 Jfr A. Wiedemann, Altägyptische Sägen, 1906, s. 113 o. f.
4 Sällsamt nog antog kungaspiran inemot slutet af första och i början af andra
årtusendet e. Kr. i germanska stater icke blott formen af en telning utan ock af en
staf med en därpå sittande dufva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
