Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92 N. E. HAMMARSTEDT.
varit flere. I Völuspa’s berättelse om människornas skapelse är det
guden Hönir som bringar 6ö.l
I Grylfaginning (kap. 15) heter det, att i världsträdets krona
sitter en »mycket vetande» örn, hvilken mellan sina ögon har en hök.
Enligt den poetiska eddan är det däremot en tupp, som sitter i
världsträdets topp. Det synes mig föreligga skäl för det antagandet,
att denna fågel i världsträdet, af hvad art han under olika
tidsskeden än må ansetts hafva varit, uppfattats såsom lifsdryckens gifvare
eller bärare. Viktor Rydberg har2 redogjort för den fornariska
myten om världsträdet. I kronan af detta ljufva, lifgifvande
frukter alstrande träd bo honungsätande fåglar eller örnar. Enligt den
iraniska urkunden innehöll själfva trädet en hvit, lifgifvande
mjöd-saft. Enligt Grylfaginning dryper honungsdaggen, det gudomliga
lifsämnet, de saliga framtidsmänniskornas näring, från världsträdets
"grenar. Men enligt samma urkund, likasom ock enligt Grimnismal,
dricka de odödliga i Valhall ett mjöd, som härleder sig från en i
världsträdets krona betande get, hvilken väl alltså är att betrakta
såsom en inkarnation af världsträdets väsen. Man erinre sig, att
Zevs’ amma Melissa, biet, också berättas hafva varit en get samt
äfven torde hafva varit mannaaskens (grek. melie) dryad.3 En
inkarnation af världsträdets väsen synes mig ock den i dess krona sittande
fågeln med största sannolikhet hafva varit och i likhet med
guda-mjödsgeten alltså ursprungligen en växtlighetsdämon.
Om någon i världsträdet eller i Valhall förekommande
näktar-skänkande fågel talas emellertid icke i de nordiska fornhäfderna.
Dock förefaller det mig icke alldeles osannolikt, att dunkla
häntydningar på eller reminiscenser af en dylik tro förekomma. Den i
Havamal (st. 13, jfr 14) förekommande, för nutiden ofattliga
metaforen för det af Oden druckna Odrerirmjödet torde anspela på en
nu försvunnen myt om ett fågelmjöd. I Skåldskaparmål4 finnes en
mycket oredig berättelse om gudamjödets uppkomst och tidigare
1 Jfr V. Rydberg, Undersökningar i germansk mythologi, d. l (1886) s. 552.
2 Anf. arbf d. 2 (1889) s. 11 ff.
3 Jfr anf. upps. Midsommardaggen, s. 70-71.
4 Kap. 1. (Bragarsedur.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
