Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100 N. E. HAMMARSTEDT.
jag nyss åsyftat. Så har Nordiska Museet nyligen från
Dalsland erhållit en jultupp af halm, hvilken, såsom fig. 5 visar, är
ganska naturtroget utförd, ja till och med så naturalistiskt, att
hufvudet är beklädt med verkliga hönsdun, måhända en gång
ämnade att inblandas i utsädet (jfr s. 98). Samtidigt har museet från
samma landskap också erhållit ett par märkliga halmkronor, sådana
man ej blott i hela vårt utan ock i många andra land plägar
upphänga i stugutaket. Jag kan här icke ingå på en utredning af
dessa halmkronors betydelse. Måhända får jag någon gång tillfälle
att särskildt behandla dem. Hvad jag här vill framhålla är, att
bägge dessa kronor äro prydda med hönsfjädrar, och att å den ena
inuti hänger ett näste med en af hönsfjädrar gjord fågel, som räfvar
tj
af deg bakade ägg, fig. 6.l A halmkronor från andra håll finnas
urblåsta ägg. Skördetuppens gamla anor intygar, utom lians eget
väsende och innebörd, den bild af en tupp med stjärt af sädesax,
som finnes på en grafurna i Lateranmuseet i Rom. Urnan har
inneslutit askan af en Attis-präst - en gallus.2
Lika naturligt som det är, att de ursprungligen otvifvelaktigt
hedniska, af halm eller af vissa kraftväxter förfärdigade och i
stugutaket upphängda kronorna under kristet inflytande kunde blifva till
i taket anbragta hängkors, förfärdigade af helgade
palmsöndagsgrenar, lika naturligt är det, att under samma inverkan den hedniska
vegetationsfågeln kunde blifva till den helige andes dufva. I
Steier-mark förekomma sålunda af i kyrkan på palmsöndagen vigd järnek
förfärdigade hängkors med en under dem anbragt fågelbild af trä:
»den helige andes dufva» 3 I Schweiz bildar man af de sist skördade
axen en bild af en dufva, »der heilige Geist», hvilken hemföres från
åkern och sättes bakom spegeln i stugan, där hon får kvarsitta till
såningstiden nästa höst, då hon gnuggas sönder och blandas i ut-
1 Jfr förf:s upps. Såkaka och gullhöna i Meddelanden från Nordiska Museet
1899-1900.
2 Frazer, anf. arb. och del, s.
3 Se J. R. Bunker, Tischkreuze i Zeitschrift fur österreichische Volkskunde
1907, s. 12 ff. Jfr anf. upps. Fastlagsriset, s. 271.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
