Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återkommande anvisningen, att spotten riktigt noga skall in i munnen
eller genom slag fästas därvid, naturligtvis på det att lifssaften
skall införlifvas med den sjuka hästen och ersätta den kraft, han
synes hafva förlorat.
Gömmer spotten min lifskraft eller ursprungligare: är denna
min lifskraft, så når min kraft dit min spott når, äfven om min
näfve icke räcker dit, och så kan jag genom kraften i min spott nå
äfven de varelser, hvilka osynliga omgifva mig i luften eller lagt
snaror och otyg i min väg. Då jag »spottar för mig», är det en
varning såsom till älfvorna, att de skola gifva sig undan för orenheten,
som jag ämnar slå ut, hvadan, om de icke taga sig i akt, de få
skylla sig själfva samt icke hafva rätt att straffa mig genom någon
»älfvablåst». Eller innebär spottandet en hotelse utslungad mot de
onda makterna, en kraftyttring, hvarmed jag drifver undan dem,
slår ned dem eller oskadliggör deras konster. Detta medel skulle
då verka lika sönderrifvande och betvingande som den skarpa
knifven, hvilken jag kastar mot »väderållen» eller min fiende, när jag
varsnar honom och misstänker, att han vill gå till anfall.
Eller ock är det möjligt, att vi få betrakta spottandet såsom
ett bud om annalkandet af min egen person (då främst fattad såsom
min kroppsliga varelse), ett tillkännagifvande af ungefär detta
innehåll: »Gifven eder undan – ty här kommer jag.»
Härvid må vi lägga märke till betydelsen af namnet Kväser.
Schtick säger härom i sina Studier i nordisk litteratur- och
religionshistoria sid, 70-71: »Namnets betydelse har hittills icke varit
klar. Men Noreen har upplyst mig om följande. I motsats mot
hvad som vanligen skrifves heter ordet icke Kvásir utan Kvasir och
detta ord är troligen besläktadt med ’kväsa’ och med ’kväsa’, som
i nordiska dialekten betyder ’pressa saften ur’. Namnet skulle då
betyda ’den, ur hvilken man pressat musten’, och detta passar ju
förträffligt för den, hvars blod man pressat ut i en offerskål. Äfven
detta namn antyder sålunda, att salivepisoden icke ursprungligen
tillhört myten.»
Jag äger på intet vis några förutsättningar att kunna bestrida
professor Schticks här citerade slutsatser, men dristar framställa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
