Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
NILS LITHBERG.
det i Jens Biides stadga, »da haffer mandt saa besluttett for
for-argelsis skyldt att affvinde att Brudtgain oc Brudt maa gaa till
Gudts Bordt om de ville neste eller anden S0ndag f0r eller effter
Brylluppett eller oc naar £0rste gäng liusis for dennem, effter saa
som leyligheden sig begiffue kändt.» Vidare läses i samma stadga
»Om Brylluper, Barsel och andre Giestebud»: Till att förekomma den
nu vid sådana tillfällen brukliga, oskickliga och öfverflödiga
bespisningen stadgas, att det endast får vara ett skinkefat på hvarje
bord, hvilket fat skall gå långs nedåt bordet liksom i staden; ingen
måltid får räcka längre än tre timmar. Om köksmästaren eller
skaffaren häremot felar, skall han bota till Kongl. Maj:t 5 gamla
daler. Sättes mer än ett skinkfat på hvart bord, skall husbonden
. .
bota 5 daler, mer eller mindre, allt eftersom han förmår. Äfven
dessa förbud skola uppläsas från predikstolen, då det lyses tredje
gången.
Öfverflöd i mat och dryck förbjudes äfven i 1606 års stadga,
där det läses:
»1) l Visby skola ej flera gäster bjudas än 12 par i det mesta
och skall bröllopet intet längre vara än till om Måndags afton och
om Tisdagen skall all bröllopskost hafva en ände. ––––Ingen
mera mat får frambäras än till det högsta 8 rätter. Detsamma skall
ock iakttagas på landet hos probstar, präster och domare.
2) På landet hos allmogen får icke bjudas mera än 10 par folk
allenast 2 dagar och 6 rätter ––––.»
Här liksom öfverallt annorstädes har lagen intet kunnat uträtta.
Först i våra dagar har någon minskning med afseende på rätternas
mångfald inträdt, men det oaktadt är bröllopsmiddagen dock mer än
rikligt tilltagen. Gästerna själfva fatta emellertid sin uppgift på det mest
samvetsgranna sätt, och det är en lust att se alla dessa friska och
sunda människor, som äta till det otroliga utan att få mag krämpor.
»Hjär vankar lägge lif, när kalar haldä hus
Qvinfolki gåime mat u ban ga stinn sum las»
är ett ord, som ännu i dag illustreras vid hvarje bondbröllop på
Gottland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
