- Project Runeberg -  Fataburen / 1908 /
135

(1906) [MARC] [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BROLLOPSSEDER PÄ GOTTLAND.

135

ofta beledsagadt af »matklappen», ett kraftigt slag i ryggen med
flata handen.

Nu bjudas cigarrer och gästerna sprida sig ut åt gården för
att få litet luft efter den kraftiga och långvariga middagen, som i
regel räckt i tre timmar.

Förloppet af bröllopsmiddagen, sådant det nu skildrats, är det
vanligast förekommande på Gottland i våra dagar. Med afseende
på rätterna kunna dock en del förändringar vidtagas. Sålunda hade
t. ex. middagen vid ett bröllop vid Hardings i Vall, juni 1906, en
mera moderniserad prägel. Den utgjordes af:

Smörgås: hvetebröd och limpa; en sup.
Soppa: sparrispuré.
Fisk: flundror; en sup.
Kött: lamkött med dillsås.
Stek: kalfstek med maccaroni, sallader.
Efterrätt: äppelkaka och fruktkompott med grädde.

»Tårta»; diverse bakverk; vin.

Middagen räckte från kl. 3 till kl. 6 e. m.

I äldre tider såg dock middagen betydligt annorlunda ut än nu.
Dukningen var ungefär densamma, med undantag att tenntallrikar
ännu på 1840-taJet var det vanligaste. Knif, gaffel och silfversked
förekommo vid bästbordet, under det gästerna vid långborden fingo nöja
sig med en träsked samt den medförda fällknifven. Gaffel förekom
icke, och det kunde hända, att man om en sådan tingest yttrade:
»Va ska vör ma slejke spjaut da -, stick’ augu äut pä uss!»
Brödet var ofta uppstapladt i »kaksätt» och skars nästan alltid vid
bordet. Ett kaksätt utgjordes af trenne kakor på hvarandra; ibland
tre hvetekakor, ibland med »grofbröd» underst, därpå en »limpa» och
därpå en hvetekaka. Ej sällan stod smörtallriken ofvanpå
käk-sättet.

Placeringen vid bordet var densamma, utom att
ungmans-drängarne och brudpigorna, som då endast voro två af hvarje slag,
sutto vid bästbordet midtemot brudparet. Vid adertonhundratalets
början, då ungmansdrängarne ännu deltogo i serveringen i stället

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:43:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1908/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free