Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 FÖRSTA MÖTET FÖR SVENSK FOLKKUNSKAP.
Efter föredraget erhöll herr Lundell ordet. En sida tinge man ej
förbise, framhöll talaren, och det vore att ej glömma utforska, hur vårt folks
musiklif för närvarande gestaltar sig, hvilket vore af intresse ur etnografisk
synpunkt. Hvad publicerandet af melodierna anginge, ställde sig den saken
tyvärr mycket dyrbar. Utgifvandet af omkring 5,000 melodier i värdigt skick
skulle draga en kostnad af 20- å 30,000 kr. Men däraf finge man icke låta
sig afskräckas, i synnerhet som utgifvandet skulle i hög grad befordra
insamlingen. Det vore synnerligen lyckligt, om detta möte kunde vidtaga
åtgärder för att åstadkomma en monumental publicering af låtarna. Ett
samarbete med Finland, där ett insamlingsarbete påginge, vore önskvärdt.
I diskussionen deltogo dessutom föredraganden, hrr Erdmann, Lampa och
Hermelin.
Mötet gjorde följande af professor Lundell formulerade uttalande:
Första mötet för svensk folkkunskap uttalar, att mötet finner det
ur vetenskapligt-etnografiskt och nationellt-musikaliskt intresse
synnerligen önskvärdt att under den närmaste tiden uppteckningar af folkartade
melodier må ined största möjliga ifver bedrifvas. Mötet finner likaså
önskvärdt, att under den närmaste tiden en stor central samling af
svenska folkmelodier må komma till stånd. Mötet ansluter sig till de
af inledaren angifna principerna för uppteckningen af melodier.
Vidare beslöt mötet att tillsätta en kommité på fem personer för att
vidtaga de åtgärder, som i angifvet syfte äro nödiga (se sid. 189).
Herr LÄFFLER föreläste om den äldsta svenska uppteckningen, af svensk
folkdiktning.
Det var vissa delar af Gutasagan, Gottlands historia, som härmed afsågs.
Föredragaren redogjorde för de olika sägnerna, som ingå i bihanget till
Guta-lagen, och de olika uppfattningarna af dessa och sökte visa, att sägnens
författare sammanställt olika källor om samma sak. Slutligen öfvergick
föredraganden till frågan om, när dessa sägner och Gutasagan upptecknats i skrift
och ansåg, att detta skett i första fjärdedelen af 1200-talet. Han
framkastade därvid den hypotesen, att ärkebiskop Andreas Suneson i Lund varit
upphofvet till dessa traditioners upptecknande vid sitt besök på Gottland 1207.
Efter en kort frukostrast återupptogos förhandlingarna kl. l, hvarvid
herr AXEL NILSSON talade om knutar å blockhus i Sverige.
Talaren började med att demonstrera de enklaste konstruktionerna samt
följde utvecklingen af knutsammanfogningarna. Den numera vanligaste knuten i
Sverige vore af rätt primitiv karaktär. Den bunde dåligt och skyddade knappt
mot vind och regn. En del förändringar hade därför genomförts och äfven
kommit i bruk så godt som öfver hela vårt land. Den serie af knutvarianter,
som förekommo i Sverige, vore rätt egenartad för landet. Slätknutarna voro
ofta afsågade vanliga knutar, men äfven här hade konstruktioner af ej sällan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
