Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 FÖRSTA MÖTET FÖR SVENSK FOLKKUNSKAP.
Herr LUNDELL ville framför allt påyrka införandet af noggrann
registrering af de olika folkloristiska samlingarna i olika delar af landet och att
afskrifter af registratur skulle utbytas mellan samlingarna, till dess man kom
så långt, att man kunde få dem tryckta. - Om Nordiska Museet äfven kunde
excerpera tidningslitteraturen ej blott den för hvar dag utkommande utan
ock de mängder, som förvaras å bibliotekens vindar, vore det för forskningen
ett mycket godt arbete, ty där förekomma ofta synnerligt goda folkloristiska
bidrag. - En central tidskrift sådan som dr Hammarstedt i sitt föredrag första
dagen förordat torde ej för närvarande vara af behofvet påkallad, då ja
redan flere facktidskrifter funnes, däremot vore det af största vikt och
betydelse, att medel ställdes till förfogande för offentliggörande i tryck af stora
systematiska samlingar såväl bland det som nu redan finnes i de
folkloristiska arkiven som ock af det som komme att dit samlas.
Hr SALIN ansåg, att man närmast hade att diskutera, hvart man skulle
förlägga centralsamlingar för det material, som genom organiseradt arbete ute
i bygderna ännu kunde insamlas. Materialet hölle nämligen på att dö ut.
Därför vore det synnerligen viktigt, att så mycket som möjligt skyndsamt
inbärgades. Om man kunde enas om en enda centralsamling eller ej, vore af
mindre betydelse, om man blott kunde komma öfverens om att till ett
centralställe meddela det som inom olika orter vore samladt.
Hr LEWENHAUPT framhöll behofvet af registratur, likaså hr KARLIN,
som äfven föreslog, att mötet skulle göra ett uttalande om ansenligt ökade
anslag till tidskriften Svenska landsmål och svenskt folklif, så att man i
denna skulle kunna få betydligt mer tryckt än hvad nu är möjligt.
Hr JOHANSSON kunde ej underlåta att framhålla, att museerna väl ej
endast vore till för vetenskapen och de utländska turisterna. Vårt folk tyckte
om att i provinsmuseerna se sina gamla saker, och det skulle ej så villigt
lämna ifrån sig sina skatter, när dessa skickades till Stockholm. En sådan
erfarenhet hade talaren från sina insamlingsbesök. Vidare framhölls behofvet
af att i tryck i billiga upplagor göra sägnerna tillgängliga för folket själft,
som hyste brinnande intresse härför.
Hr HAMMARSTEDT begärde att först än en gång få eftertryckligen
betona, att han med centralisation icke afsett n o got upphäfvande af annans
äganderätt. Vidare ville han framhålla, att centralarkivet ingalunda skulle
ligga inlåst och dödt. Tvärtom vore det just afsikten, att det svenska folket
därigenom skulle omsider komma i full besittning af sin fornärfda egendom
af forntidsminnen, dikt och föreställning. En viktig sak, för hvilken ett
centralarkiv nästan utgjorde ett villkor, vore att omfattande arbeten i inhemsk
folkkännedom, liknande dem man i andra land redan åstadkommit, omsider
äfven hos oss såge dagen. Beträffande sitt förslag om en central facktidskrift
för svensk folkkännedom ville talaren efter hvad som sagts ej längre vidhålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
