Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSTA MÖTET FÖR SVENSK FOLKKUNSKAP. 191
något yrkande. Mot Landsmålsföreningarnas tidskrift kunde ban dock icke
återhålla den anmärkningen, att det språkvetenskapliga elementet däri utgjorde
en för etnografen allt för öfvervägande och tyngande del, hvilken borde
skiljas från det rent etnografiska materialet.
Dessutom yttrade sig hrr Hermelin, Hallström, Flentzberg och v. Sydow.
Hr SALIN afslutade den långvariga diskussionen, i det han med
anledning af den under diskussionen mer än en gång framskymtande åsikten, att
centralisering vore af ondo, framhöll, att centralisering var absolut nödvändig
för att bringa forskningen, det vill här säga vetandet om vårt eget folk
framåt. Öfverfördt på våra museala förhållanden, betydde detta, att
provinsmuseerna hade sin stora betydelse och uppgift i att rädda sin orts
kulturhistoriska föremål, under det centralsamlingarna hämtade sitt material från
hela landet och genom dess bearbetande bragte forskningen framåt, hvilka
framsteg sedan ej minst återverkade på provinsmuseerna.
Det af mötet beslutade offentliga uttalandet till förmån för
landsmålstidskriften har af mötets fasta styrelse gifvits följande form:
På samma gång första mötet tör svensk folkkunskap uttalar sin djupa
tacksamhet till professor J. A. Lundell för det gagn han genom ett
trettioårigt redigerande af tidskriften »Svenska landsmål och svenskt
folklif» gjort vetenskapen och kännedomen om det svenska folket, anser
mötet sig äfven böra på det varmaste anbefalla den nämnda tidskriften
till vederbörande statsmakters benägna omhuldande. Det omfång
tidskriften nu har, tillåter ej offentliggörandet af en hel del för kännedomen
om svenska folket betydelsefulla manuskript, som redan nu ligga hos
redaktionen och som enligt redaktörens uppgift skulle utfylla tidskriften,
med det omfång den nu har, under de närmaste 12 åren. Att ett viktigt
material får ligga så länge svåråtkomligt är en ren förlust, då man
betänker, att ett folks kunskap om sig själft är af sådan vikt och
betydelse för det nationella själf medvetandet, att, den icke torde kunna
of ver skattas.
Kongressens afslutning fick en högtidlig och stämningsfull karaktär.
Herr Salin tackade å inbjudarnas vägnar för tillslutningen och intresset.
Han hoppades på rik frukt för forskningen och riktade särskildt tack till
föredragshållarna. Som ett sista ord till alla och enhvar ville talaren säga,
att folkkunskapen hade många grenar utom de nu berörda. Det gällde att
tillgodose dem alla. Måtte hvar och en draga sitt strå till stacken, och redan
nästa kongress skulle uppvisa vackra framsteg.
Såsom ålderspresident uttryckte frih. Hermelin kongressens varma tack
till ordinarie ordföranden, riksantikvarien Montelius - »han sitter högst som
arkeolog, därför ser han som Odins korp skarpt, klart och långt». Vidare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
