Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH BRUK I ALBO HÄRAD I BÖRJAN AP 1800-TALET. 209
nian nästan årligen stöter på - allt vittnar på sitt tysta men
tydliga språk om bygdens ålder. I Hvitaby t. ex. kan man iakttaga
icke mindre än fem gånggrifter, alla väl bibehållna och sevärda.
Vid samma by finnes ännu en märklig valplats, där, enligt Saxo
Grammaticus, Ragnar Lodbrok lär ha hållit ett stort fältslag,
hvarigenom han banat sig väg till öfverväldet i Skandinavien.
Bland de många fornminnena förevisas en märklig kulle,
»Gängarekullen», om hvilken finnes en mycket sorglig och mycket
apokryfisk saga, som vi dock här nödgas utelämna.
Sedan urminnes tid har häradet varit bebodt af en härdad,
gammalhederlig folkstam, idog och sparsam, ärlig och rättskaffens,
med stor respekt för präst och länsman. Men vidskeplig och minst
ett halft århundrade efter sin tid har den alltid varit på grand af
dess afskilda läge från större städer och tidsenliga kommunikationer.
Följaktligen har en mängd plägseder bibehållit sig längre här än
annorstädes.
I vissa byar ha invånarna hjälpt sig själfva, och uteslutande
gift sig med hvarandra, för att ägodelarna ej månde skingras från
byn; man har därigenom under tidernas lopp kommit i mycket
komplicerade släktförhållanden.
Klädedräkten har varit jämförelsevis enkel. Träskor och tofflor
användes i hvardagslag af både män och kvinnor; halfstöflar och
lågskor af läder följde högtidsdräkten. Hvita ull-långstrumpor, sirade
med svicklor i skilda mönster, brukades också af båda könen.
Strumpebanden voro röda, konstväfda och försedda med tofsar.
Så hade männen knäbyxor af bockskinn med lasksöm,
»vrielavs-böjsor», eller af vadmal - lämbyxor båda slagen. Tröjan var en
s. k. svansatröja med två knapprader och uppstående krage; senare
blef den nedfälld. Mössa eller hatt med vida brätten fulländade
dräkten.
Till kvinnodräkten hörde vintertid den oumbärliga skinnklockan,
knappan (kjolen) och bårdetröjan, båda af vadmal. Linnekragen var
bred, hålsömmad och broderad samt knäpptes med en större
hals-knapp af silfver. Hufvudet betäcktes i hvardagslag af en mörkblå,
rödrandig ylle- eller linneduk, knuten i nacken. Stundom var denna
248/08 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
