Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEDER OCH BRUK I ALBO HÄRAD I BÖRJAN AF 1800-TALET- 211
eller krympling, som intet annat kunde uträtta. Nya testamentet
var den tidens läsebok. Katekes och psalmbok lästes utantill. Därtill
öfvades litet skrifning och räkning.
Tidningar lästes ej. De enda böcker, som i hemmen förekommo,
voro: Karl XIIis bibel, 1695 års psalmbok, almanackan, Lunkentus
och Bondepraktikan. Vetandet var klent, men tron så mycket större.
Drängar och pigor tjänade troget och länge på hvarje ställe.
Lönen gafs mest in natura, såsom säd och lin sådda, potatis satt,
får födda samt olika slags kläder. Fingo de i lyckligaste fall 100
daler till, voro de fullt belåtna.
Pigor och drängar hade alltid gemensamt sofrum. Sängarna
stodo på rad, där två och två hade samma gafvel, mot hvilken
fötterna ställdes. Dock hördes sällan någon osedlighet af.
När dräng och piga kommit öfverens om att stifta hjonelag och
sätta bo, gick han först omkring bland bönderna i socknen och »töjde
sädeskorn». Så vankades ett par kappar här, en skäppa där etc.,
allt efter råd och lägenhet. Detta var alltid första »draget» i
bosättningen. - Andra tiggare »gingo i Guds namn» och voro mycket
talrika. En enda bondgård hade stundom visit af 10 ä 12 sådana per dag.
Trolofning och bröllop hade äfven sina egenartade plägseder.
När en ung man utsett sig en lämplig »grebba», som han tänkte taga
till äkta, sändes först bud om saken till hennes föräldrar. Gåfvo
dessa sitt bifall, tillställdes »ja-öl» eller trolofning i fästmöns hem i
närvaro af föräldrar och syskon. Detta gick så till: sedan frågan
om hemgiften dryftats och beslut fattats, höll den närvarande
talmannen ett tal, i hvilket han lade kontrahenterna särskildt på hjärtat
att noga betänka det viktiga steg, de ämnade taga. Så afgåfvo de
löften om trohet och äktenskap, hvilka befästades med kraftiga
handslag, hvari de närvarande förenade sig. Därpå trakterades med
mat, brännvin och kaffe.
Trolofningspresenterna utgjordes af »bross» (ett slags smycke),
silkenäsduk och psalmbok. Ringar användes ej.
Lysning uttogs tämligen strax efter trolofningen. Då förhörde
prästen fästeparet i kristendom, eller, om han trodde dem vara säkra
däri, höll han till dem ett förmaningstal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
