Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
LUDVIG REIMER.
I lysningspresent gåfvo brudens kvinnliga släktingar och vänner,
hvar för sig, den s. k. »fästemö-osten», en vacker, helfet ost på
minst tio marker. Den var inknuten i en ny linneduk, som följde
gåfvan.
Bröllopet ägde rum i brudens hem och varade 3-8 dagar. Senast
8 dagar förut gick en kvinna omkring till släktingar och grannar
och bjöd muntligen.
Vigseln förrättades första dagen i församlingens kyrka. Dit
»stassades» ined högsta möjliga ståt, med förridare och blåsare. De
förra voro oftast dragoner eller artillerister, klädda i paraduniform.
Andra förridare voro klädda i långa, blåa kappor. Och fort skulle
de rida. Först skulle de rida före till kyrkan och anmäla för prästen,
att brudparet var i annalkande. Så tillbaka igen till stassen med
upplysning om, att allt var i ordning för vigseln. Brudgummen red
..
vanligen mellan två sidokamrater före brudvagnen. Äfven de flesta
af de manliga gästerna redo. På återfärden skulle förridarne hastigt
rida till bröllopsgården med rapport om, .att vigseln skett. Strax
tillbaka igen med välkomsthälsning till bröllopsskaran.
Blåsarne trakterade flitigt flöjt och klarinett. Lyckoskotten
smällde tätt om tätt, och skyttarne trakterades med brännvin af
förridarne.
»Bruggemansdräkten» var ungefär densamma som förut beskrifvits,
med följande tillägg: halfstöflarna hade skinande kopparsinkor,
svansatröjan glänsande silfverknappar och halsen gömde sig inom en
hög lärftskrage och silkeshalsduk.
Bruddräkten bestod vanligen af skört, rödt eller grönt,
bårdetröja, rikt utsirad med sidenband och silfverknappar. Såväl rygg
som bröst voro behängda med silfverkedjor. Hufvudbonaden bestod
af hvit klut eller metallkrona.
Efter återkomsten till bröllopsgården bjöds kakor, brännvin eller
rom, medan gästerna ännu sutto på hästarna och i vagnarna.
Bröllopsmältiden serverades på långa, dukade bord, kring hvilka
gästerna bänkades. Massor af groft och fint bröd voro uppstaplade
på träkorgar. Smörfötterna voro rikt lastade och jätteostarna skeno
som solar. Silfverstopen voro fyllda af bästa hembryggda öl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
