Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om Fållnäs med några graders dragning åt söder skulle de märkliga
ringarna finnas. Det upptill med tät ung granskog bevuxna berget
sluttar först tämligen brant nedåt för att slutligen från ungefär 15 meters
höjd stupa lodrätt ned i hafvet. Efter något sökande anträffades
verkligen 4 à 5 meter ofvan branten en kraftig i berget inslagen
järnögla med isittande ring af järn. Något nedanför hittades ett
borrhål och tätt intill randen ytterligare 2 hål, samtliga på en
omkrets af högst 10 kvm. Tyvärr har jag förlorat de exakta måtten
för ringen, men vill minnas, att dess diameter var omkring 18 cm.
Ringen var omkring 2,5 cm. tjock och likaså öglan, som bildade
öfre delen af den i berget till omkring 15 cm. djup inslagna dubben.
Ring och ögla voro till färgen bruna men på intet sätt skadade af
rost. I de tre andra hålen ha säkerligen liknande ringar varit fastade.
Huru gammal kan väl den bevarade ringen vara, och hvartill
har den användts? På dessa frågor kunde ingen i näjden gifva ett
tillfredsställande svar. Att den är öfver 40 år torde vara säkert
och likaså, att den ej går tillbaka till förhistorisk tid med ett 15 à
20 meter högre vattenstånd än nu, så att man lämpligen kunde
fästgöra båtar vid densamma. Befolkningen i trakten berättar, att en
liknande ring finnes på den lägre motsatta stranden, och att en
järnkedja mellan ringarna varit spänd öfver den ganska breda viken för
att hindra den ryska flottan från att löpa in, då ryssarne vid sitt
härjningståg för snart 190 år sedan brände ned Fållnäs herregård.
Det är ju vanligt, att man i våra skärgårdstrakter förklarar
tillvaron af alla slags fornminnen med ryssarnes tillhjälp, liksom i
södra Sverige danskarne spela samma roll. Snarare kunde man
emellertid tänka sig, att ringarne användts till fastgörande af tåg,
med hvilkas hjälp man firat ned föremål af ett eller annat slag,
t. ex. mastspiror. Sådana kunna ju ha huggits i bakomliggande
skogsmarker. Emellertid vågar jag ej ännu uttala någon bestämd
mening om dessa »fornlämningar», men vore tacksam, om hvar och
en, som sett eller hört talas om dylika, ville meddela detta till
»Fataburens» redaktion.
T. J. Arne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
