Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 LITTERATUR.
mismens första behandling inom den vetenskapliga litteraturen». Han
fastslår här, att man vetenskapligt måste särskilja ett flertal
tote-mismer, som egentligen borde bära skilda namn, om man ock för
undvikande af vidlyftighet nödgas använda ett kollektivuttryck,
tote-mism, för dem alla. I kap. 3 skildras totemismen hos amerikanska
folk och i kap. 4 motsvarande företeelser i de öfriga världsdelarna,
försåvidt sådana där förekommit, speciellt alltså hos australierna.
Härefter öfvergår förf. i kap. 5 till en utredning af hvad totemismen
i själfva verket är och kommer därvid till den mot Robertson Smiths
teori stridande slutsatsen, att det rituella gudaätandet tillhör ett
högre utvecklingsstadium än totemismen. Kap. 6 behandlar s. k.
gudaätning i det gamla Mexiko. I de där förekommande
kanniba-listiska offren finner förf. »icke mer gudaätning än i hvarje annan
offermåltids, och hvad de märkliga mexikanska offerhögtider
beträffar, vid hvilka offret utgjordes af en i deg utförd gudabild,
samställer förf. dessa idoler med de i deg bakade figurer, som
förekomma vid vissa högtider hos många den gamla världens folk, bland
andra äfven hos vårt vid julen. Han ser i dessa offer en
växtlighet sritus. Hvad han härmed menar framgår af det följande. Ett
härflytande för dessa offer ur en ursprunglig totemisrn betviflar
författaren. I kap. 7 och 8 behandlas åkerbruksriterna, hvilka gå
ut på den i växtligheten inneboende »maktens» tillvaratagande och
tillgodogörande. Denna »makt» uppfattar förf. »hvarken som gud,
ande eller demon» (s. 129). Det rituella förtärandet af de bröd, i
hvilka denna *makt» anses innesluten eller koncentrerad, är således
hvarken guda- eller demonätning utan, enligt författaren, endast ett
tillägnande af lifskraft. Författarens hela bevisföring är således i
hög grad beroende på, hvad han inlägger för betydelse i detta ord.
Visserligen samställer han »lifskraft» med »makt», hvilket ord i vårt
allmogespråk i regel betecknar ej blott lefvande utan äfven
förnimmande, tänkande och handlande kraft (väsen), samt med ett från
holländaren Kruijt hämtadt uttryck »själsstoff», men det förefaller
dock, som om han i detta uttryck »lifskraft» egentligen endast
inlade en betydelse af fysisk kraft (växtkraft e. d.). Någon
anledning att använda ordet »makt» förefinnes i så fall icke, då ju detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
