Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 255
Ur hennes arbete må anföras följande. En tapetmålare, tysk till
börden, som tecknade sitt namn Johan Hannibal Bror var verksam i
Stockholm vid 1700-talets ingång och dog därstädes 1708. Han hade
två gesäller, som fortsatte att arbeta såsom mästare i Stockholm.
Tapeter målades på vaxduk, väf eller papper; äfven så kallade
stofttapeter tillverkades.1 Samtliga alster måste i hallrätten pröfvas och
stämplas, innan de fingo utsläppas i handeln. Tapetmålarnas antal
synes ha varit i stadigt stigande, och fröken Hallman har
namngifvit 12 mästare verksamma i Stockholm på 1740-talet, men tillägger,
att de voro många flera. En del af dessa mästare tryckte äfven
o
mönstret för hand. Ar 1745 2/3 erhöll mechaniqve directeuren Swen
Liungqvist ett 15 års långt privilegium på tillverkning af
maskin-tryckta tapeter. De för hand målade tapeterna röna dock
fortfarande stark efterfrågan ända mot slutet af århundradet, då
tapet-målarnes antal aftar; dock omtalas tapetmålare ända in på
1830-talet. Angående arten af ofvannämnda tapeters ornering lämnar
hallrättsprotokollen och andra källor, fröken Hallman utnyttjat,
endast sparsamma upplysningar. Ofvannämnda protokoll meddela
exempelvis, att Johan Beckmans mästarprof från år 1772 bestod »af
ett med så kalladt landskap och flere figurer måladt stycke».
Fredrik Christophersons från år 1780 utgjordes af en tafla och C. P.
Helmerts mästarprof år 1789 utgjordes likaså af en tafla
framställande »åtskilliga Forntidens antiquiteter». Vid en bouppteckning år
1762 efter tapetmålaren Johan Heinrich Cornelius’ första hustru ha
utredningsmännen gjort en del anteckningar angående tapeterna.
Alla voro i vader, 25-30 af samma sort. Nästan alla hade
pärlfär-gad botten med figurer af hvarjehanda slag. »26 wäder i rödt med
pojkar*, skrifver utredningsmannen, målarmästare Pihlou, »23 med
blomkrukor» mot violett grund. En del med pärlfärg och pojkar mot
blå grund. 24 vader hade »brokog pärlfärgad bottn», på hvilken
målaren placerat »blomkrukor». Vidare vader med »ranckmosajk» på gul
botten, »Cron mosajck» och grön »rutmosajck».
1 I Nordiska Museets interiör från 1720-talet utgöres väggbeklädnaden af
stofttapeter, hvilka sannolikt äro tillverkade hos någon af Johan Hannibal Brors f. d.
gesäller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
