Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt ämne, starkt framträdande utan att dock verka chauvinistisk.
Äfven en främling måste ryckas med af författarens entusiasm och
kan omöjligt undgå att dela hans beundran för denna bondekultur,
i hvilken ännu så mycket af vikingatidens och renässansens
storvulenhet sitter kvar, men som i så förvånande grad visat sig
oförstående för de senare franska smakriktningarna. Då den norska
allmogeslöjden sedd såsom helhet – byggnadsteknik, träsnidekonst,
väfnad, silfversmide – måhända står utan motsvarighet i Europa,
bör Visteds bok vinna spridning äfven hos oss i en tid, hvilken
såsom vår lifligt ägnar sig åt studiet af folklig konstfärdighet och
smak. Också för folksedsforskaren är en jämförelse med
förhållandena hos vårt eget folk naturligtvis i hög grad instruktiv. Mot
en eller annan vetenskaplig slutsats torde invändningar eller tvifvel
kunna framställas, såsom t. ex. då författaren – väl på grund af
bristande zoologisk kunskap – sid. 58 antager, att stolpboden leder
sin härkomst från tiden för vandrarråttans utbredning i Skandinavien,
alltså från omkring det nittonde århundradets ingång eller till och
med senare. Detta är naturligtvis en uppenbar orimlighet: före
vandrarråttan fanns den svarta råttan, hvaraf ben anträffats i
Björköfynden, och ännu äldre i Norden är väl husmusen. I fråga kan för
öfrigt sättas, om stolpboden alls som alls har någon råttart att tacka
för sin tillkomst, och otvifvelaktigt är nog, att den i hvarje fall till
sin grundtyp är äldre än den grundmurade boden.
Boken, som är rikt illustrerad, behandlar ej blott den materiella
kulturen: byggnadssätt, dräkt och slöjd, utan äfven den andliga
odlingens företeelser: folkdikt, forntro och folksed vid årsfester och
familjehögtider. För oss svenskar kan det slutligen vara märkligt
nog att få veta, att redan en ny upplaga, hvilken till vissa delar
blir omarbetad och utvidgad, förberedes af denna norska bok om
folket för folket. Jag vill ej förlänga denna korta anmälan med
några reflektioner med anledning häraf.
N. E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
