Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad som synes tala för en sådan användning är, att de två
ursprungliga öppningarna för offrens mottagande med respektive 18
och 20 cm. längd, sålunda lämpade äfven för ganska försvarliga
»plåtar», förstängts genom nya järnbands samt på inre sidan en
plåtremsas anbringande, på det att man icke med »långa», smala fingrar
eller andra olofliga hjälpmedel skulle upphämta af skatterna. På
samma gång har man dock gjort en liten inskärning i ena bandet
för att kunna släppa ned »håfslantarna».
Kistan kallas i det anförda dokumentet »offerstock» och gör skäl
för namnet, emedan hon helt enkelt är en på undre sidan planhuggen,
mot ändarna något afsmalnande men sedan tvärskuren stock
af ek, 2,40 m. lång, hvilken sedan gjorts »i hålig» samt försetts med
ett bastant lock af ek. Fyra af banden, som äro gröfre smidda än
de öfriga, utgöra tillika gångjärn. – Kistan stänges af fyra lås,
under det att en kyrkokista sedan gammalt bör hafva tre, hvartill
pastor och de två kyrkovärdarna hafva hvar sin nyckel. Har månne
den fjärde nyckeln här omhänderhafts af den, som vaktade källan
och genom att öppna sitt lås och slå upp ett öfverslag (på samma
gång gångjärn) gjorde det möjligt att nedlägga offergåfvorna? Eller
också gifves en annan förklaring angående den omsorgsfulla
stängningen af denna ofta välförsedda kista. En med ett lås bunden
järnstång har antagligen löpt igenom de fyra i samma plan sittande
märlorna, hvilket antagande stödes däraf, att märlan längst åt höger
i olikhet med de öfriga har en cirkelrund, trång öppning, som ej
tillåter stångens »hinder» att dragas därigenom. För de två andra
låsen finnas märlor i ett lägre plan, ehuru öfverslagen till dem nu
äro borta.
Uppgifterna i »Rannsakningarna» kompletteras emellertid och få
klarare belysning genom ett aktstycke af något äldre datum, ett
Uppsala domkapitels protokoll af den 20 september 1643.
Archiepiscopus själf, Laurentius Paulinus Gothus, var vid sammanträdet
närvarande, då »Dn Haraldus Præpositus j Tillinge[1] inkallades, och
blef tilltaladt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
