- Project Runeberg -  Fataburen / 1909 /
87

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilket likväl ej hindrar, att det kan finnas en och annan på byns
område. Båttypen där är dock densamma som längre österut, endast
med den skillnaden (hos dem jag såg), att borden voro spikade – ej
sydda – vid hvarandra.[1] Emellertid uppköpte jag vid Boris-Gleb
ett par verktyg, som endast användes vid båtsyning.

Först vid Petschenga och sedan vid Kola kom jag i kontakt
med dessa egendomliga båtar, och ju längre jag från sistnämnda
stad for uppför Tuloma älf och Nuotjaur, desto talrikare uppträdde
de. I skogsområdet med de otaliga småsjöarna mellan Nuotjaur och
tundrorna i sydost var så godt som hvarenda båt sydd. Där var
det äfven jag kom lagom för att åse ett dylikt båtbygge. Den båt
jag hemfört till Nordiska Museet är från Nuotjaur.

Någon helt och hållet sydd båt såg jag ingenstädes, ej heller
torde någon sådan vara i bruk däruppe. Båtbyggnaden, sådan som
den nu uppträder i ryska lappmarken, är en blandning af två
tekniker vid sammanfogandet af köl, stammar, bord och spant,
nämligen spikning och sömnad.

Den lilla sjön, där båtbygget bedrefs, heter Akksjaur och
ligger ett par dagsresor sydost om Nuotjaur. Familjen hette
Feodotovitsch Gerasimoff och tillhörde den Notoserska lappbyn (Notosero
= Nuotjaur).

Sedan bräderna sågats, hvilket ofta försiggår på den i norra
Europa vanliga kransågsställningen,[2] basas de i en ställning af
stegar. Vid hyflingen användes en hyfvel (Nuotj. la.: tuäll) af
vanlig typ bland dessa lappar, fig. 2. Man hyflar åt sig, ej från sig
som med våra hyflar. Till köl har utvalts en gran så beskaffad, att en
rot äfven kan tjänstgöra som en af stäfvarna. A den här afbildade
båten, fig. l, gå alltså akterstäf och köl i ett stycke. Detta sätt att
låta en af stäfvarna gå i ett med kölen lär äfven brukas af finnarna.


[1]
En bild af båtbygge hos de ryska Pasvikslapparna, »Skoltelapparna»,
ses sid. 38 i »Fra vor grændse mot Rusland» af A. B. Wessel 1902. där en
gammal »skolte»-kvinna ses bygga en »skoltebask».
[2]
Vid Kolnijaur, en dagsresa från Akksjaur, tog jag mått på en sådan:
2 st. tallar hade kapats 2 m. öfver marken, öfver dessa hade lagts en
stock och på denna galge hvilade ändarna af två 7 m. långa stockar,
hvilkas andra ändar stödde på marken. En man gick under och en man på
stockarna och sågade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:40:12 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fataburen/1909/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free