Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samma plan c:a 15 cm. På samma sätt är gjordt med första bordet
i dess ändar och dess anslutning till kölen.
Å fig. 11 se vi en bild af de tre åror (Nuotj. la.: āer) som
medföljde båten. De skofvelformade äro roddåror, den tredje styråra.
Det är alltid – så vidt jag sett – små båtar, dessa ryska
lappbåtar. Några storartade fartyg i hårdt väder äro de ej, men
dock bättre än hvad kan tyckas vid första anblicken och faktiskt
de enda farkoster lapparna ha på så stora vatten som Imandra
och Nuotjaur samt på ryska lappmarkens kraftiga floder,
Pasviksälf, Tuloma, Varsuga, Ponoj m. fl. De ha ett par stora fördelar för
ett folk, som lefver mest af fiske och är absolut beroende af
vattendragen, de äro lättflytande, lättrodda och lasta mycket.
Årdoningarna äro dock så godt som alltid dåliga, hvilket vore
svårförklarligt hos ett i snickring så händigt folk som lapparna, om man
ej visste, att makligbeten hos dem ofta får gå före det mest
praktiska.
Lappbåtens största fel är dess rankhet, men efter en tids vana
vid en dylik båt försvinner snart känslan däraf. Det kanske kan
vara på sin plats att tala om det exemplar, som här är
konstruktionsritadt och äfven ses å fig. 10. Jag köpte båten på återresan längst
uppe i Tuloma, där den låg under »padona», de väldiga, laxrika
fallen vid utloppet ur Nuotjaur. Sedan vi lastat hela min
packning, var det ej mycken plats för mig själf och de två man jag hade
kvar för hemfärden, men med någon svårighet kommo vi dock Öfver
denna ej alltför ofarliga bit. Första ögonblicken kände jag det
ganska vingligt, där jag tronade öfverst på packningen, men efter
någon timme var den känslan försvunnen. Hade det ej varit för
obekvämt ombord för den två dygn långa färden nedför älfven till
Kola, hade jag ej tvekat att bruka den lilla båten hela vägen, men
nu togo vi den i stället på släp efter en lång, finsk forsbåt. Under
färden nedför skulle den dock få tillfälle att visa mig hvad den
dugde till. I allmänhet »rände» vi alla forsar vi träffade, men det
stående samtalsämnet under första dagen var dock, hur vi skulle
klara de största forsarna under denna sträcka, de vid Krevets, dit
vi skulle nå på natten. Vid Toukkanens nybygge ofvanför forsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
