- Project Runeberg -  Fataburen / 1909 /
123

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONST-UR I STOCKHOLMS STORKYRKA. 12o

det ena tornet, så att det visade åt ett af sidoskeppen. Emellertid
är gifvetvis äfven möjligt, att Sten Stures ur och »gambla
uhrwär-ket» voro två särskilda ur.

Hvad härefter beträffar anordningarna å det ur, som skulle
förfärdigas af mäster Gilius, torde de förefalla vår tid till en del
barnsliga och nästan otänkbara på ett offentligt ur. Liknande
framställningar lära emellertid hafva funnits å andra orter. Sålunda
skall den spanska staden Medina del Campo hafva haft ett ur, på
hvilket två gumsar slogo timmarna i det de rände ihop hufvudena1.
Äfven ligger jämförelsen med det äldre Lundaurets riddare nära
till hands.

En motsvarighet till manshufvudet med sin rörliga tunga finner
man i Basel. På ett numer raseradt fästningstorn var ett
mans-hufvud, benämndt »Lällenkönig», anbragt ofvanför en urtafla. Om
detta hufvud förmäler en visa:

Doch auf dem Turm der Brticke
Da guckt ein Kopf hervor,
Der 60 Mal die Stunde
Die Zunge reckt im Munde
Den Feinden vor dem Tor.

Hufvudet, som numer är flyttadt till Historisches Museum i
Basel, lär ännu kunna funktionera2.

Märkligt nog finnes icke mäster Gilius’ underbara ur omtaladt
vare sig hos Rtidling eller någon senare skildrare af Stockholm, men
torde detta måhända hafva sin förklaringsgrund däruti, att uret
redan tidigt blifvit förstördt eller borttaget. Numer lära icke ens
några spår af konstverket stå att finna.

Mäster Gilius var på sin tid en använd urmakare och klensmed.
I Sandbergska samlingen i Kammararkivet finnes en räkning
utfärdad af »mäster Gilius Segersmedh», däri han säger sig hafva
arbetat efter Kungl. Maj:ts egen befallning ifrån år 1600 till år

1 M. Planchon, L’Horloge. Paris s. a. p. 47.

2 P. Fintan Kindler. Die Uhren. Einsiedeln 1905, p. 42 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1909/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free