Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 173
bland den stora massan af sådana. Det är i allmänhet sådana fall,
där andra alternativ än det af kommittén valda möjligen synes vara
att föredraga. . Jag ber att få anföra ett exempel härå. I del X sid. 32
behandlas ett gårdsnamn »B Olstorp». De dialektala formerna äro
. .
béStterp, bu&terp och Imlsterp. Äldre’ skrifningar innehålla dels o,
dels ö i första stafvelsen. Namnet förklaras af kommittén så: »Förra
leden är väl ordet bol, ’gård’, hvars långa vokal förkortats före
konsonantgrupp, dels tidigare till å (jfr gott av god) i Bålstorp, dels
senare till u (jfr vgt. och andra dial. ansids för andsols, ’motsols’) i
Bulstorp. Formen Bölstorp beror väl på anslutning till det med
bol liktydiga böle.» Den i kommitténs förklaring nämnda
förkortningen af långt o till u är väl densamma som i gutår för godtar,
dial. gud a för godag, etc. och förutsätter att hufvudtonen i B Olstorp
skall ha legat på senare leden en gång i tiden. För den med
västgötadialektens förhållanden bekante framställer-sig emellertid en annan
och som recensenten tror sannolikare förklaring, där man ej behöfver
laborera med växlande läge för accenten. I större delen af
västgötadialektens område öfvergår nämligen regelbundet ett ö före
supra-dental eller kakuminal konsonant till u. Att så är fallet i Hedväg
visar ortnamnsmaterialet (t. ex. X sid. 152 anförda dialektformer af
Koling ar ed). Således, den dial. formen bu&^erp utgår enligt
recensenten från ett Bölstorp, som ju också intygas af de anförda äldre
skrifningarna. Den af recensenten här skizzerade förklaringen synes
kommittén ha användt i fråga om ett annat Bölstorp (XIV sid. 88).
I detta sammanhang må nämnas en annan namnförklaring, där
kommittén enligt recensentens mening ej träffat det rätta. Det är hemmans-
_ ^^^ ».
namnet Kanteborg (XII sid. 86). Äldre former äro bland andra
Kantelberg, Kanteleberg, Kanttleberg. Detta förklaras sålunda: »Senare
leden är ursprungligen berg, numera ersatt af borg. Förra leden är
sannolikt urspr. fsv. kanterlena ’andlig sång’; sådan kan hafva
utförts på det berg, hvarå detta gamla kyrkohemman legat». Det
senare antagandet är ju blott och bart en rätt osannolik gissning.
Ty exempel på en dylik namngifningsprincip saknas, liksom man ej
vet om andlig sång utförts på berget i fråga, och namnet kan vara
åtskilligt äldre än den andliga sången i vårt land. Namnet Kantele-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
