Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 175
(X. sid. 24), &0p får riksspråksformen Särsred (XIII sid. 24). Och
när Ulvsered har en dialektal biform u$,d transkriberas denna »TJlvsred»
(XIV sid. 74), men när namnet Vråssered har en dialektal biform
vrésd, transkriberas denna Vråsse (XIII sid. 38).
Slutligen må anföras ett fall, då kommittén följt båda dessa
principer på en gång och därigenom fått en form, som hvarken är
riksspråk eller dialekt. Till dialektalformen gimara helt (XIII sid.
6) skapas riksspråksformen Gunnared hult i stället för Gunnareds
hult. gunara är nämligen på detta ställe en dialektal genitiv af
samma typ som Uppsala slott, Skara skola, Levene kyrka.
Dessa anmärkningar afse ej och kunna ju i ingen mån förringa
värdet af det väldiga arbetet. För hvar och en, som är i ringaste
mån intresserad af kulturhistorisk och agrarhistorisk forskning, for
att ej nämna språkforskaren, är dess betydelse ögonskenlig. Dess
ej minsta värde ligger däri, att det gör ett så rikligt, eljest i
arkivens gömmor begrafdt material tillgängligt. Till sist må uttalas
en önskan att de män, som gett vår svenska ortnamnsforskning så god
start, allt fortfarande måtte få fullfölja sitt verk.
Josef Sandström.
Fr. L. Grundtvig, Livet i Klolckergaarden. Gammeldags Falstersk
Bondeliv efter Lars Rasmussens skildring. Udg. af Jörgen Olrik.
Köpenhamn 1909. 287 s. 8:0.
Frederik Grundtvig, den ryktbare N. F. S. Grundtvigs yngste
son, tillryggalade en rätt egendomlig lefnadsbana. Med från fadern
nedärfd håg för folklifsforskning förenade han alltifrån barndomen
ett starkt naturintresse, egenskaper, som tydligt framträda i de få
arbeten, särskildt rörande folktro om fåglarna, som han själf lät
o
trycka. Ar 1881 reste G. vid 27 års ålder till Nordamerika, där
han först nedsatte sig som nybyggare men senare verkade såsom
präst bland sina utvandrade landsmän. Här kom den bok till,
hvilken ofvan namnes. Bland G:s församlingsbor i Clinton i lowa
fanns en tystlåten, tillbakadragen inan vid namn Lars Rasmussen
från Falster. Det är denne mans minnen från det danska
barndomshemmet, hvilka G. om kvällarna därute i fjärran land framlockade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
