Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 179
under sitt långa lif också ägnat sig åt kulturhistoriska och
språkliga studier, hvilkas första resultat redan för mer än ett halft
århundrade sedan började göras tillgängliga för den vetenskapliga
världen. Hans metod är den stränge empirikerns, men som sådan
saknar han, äfven då det gäller byggnader, dock blick för de
konstruktiva detaljerna.
Den kultur, vi här få stifta bekantskap med, är en primitiv
jordbrukarkultur, som påminner om förhållanden, som långt fram i
tiden >rådt äfven i många delar i vårt eget land, och som därför
lockar till jämförelse. Den af Bielenstein skildrade kulturen är ju
ej heller Sverige geografiskt så aflägsen, att man i arbetet kan
underlåta att spana efter direkta inflytanden; i det stora hela synes
dock dessa ha varit af ringa betydelse. Men det är ej blott hvad
som i titeln utlofvas, som boken lämnar upplysning om. Den synes
mig också vara en rätt god källa till kunskapen om letternas hela
i
andliga föreställningskrets, åtminstone för den, som ej känner
författarens tidigare samlingsverk.
Den första afdelningen redogör för det gemensamma hos husen:
grunden, väggarna, taket, fönsterna, dörrarna med deras lås. Så
genomgås de viktigare husen på gården hvart för sig: boningshuset,
rian, bastun, boden och stallet. Därpå följa några reflektioner om
bosättningsförhållanden i allmänhet, om gårdens form och om byn.
Sista afdelningen behandlar olika slag af gärdesgårdar. Dessutom
förekomma intressanta exkurser om letternas brunnar, om
signalbräden, med hvilka folket kunde kallas till gården, om likkistor och
om den äldre primitiva bikulturen. Äfven lämnas en kort
redogörelse för byggnadsförhållandena hos de under senare år i Sverige
så lifligt uppmärksammade svenskarna på Runö i Kigabukten.
Här har jag endast velat påpeka den bielensteinska bokens
existens. Den, som vill låta sig nöja med ett samvetsgrannt referat
af densamma, finner ett dylikt af A. Dachler i Zeitschrift fur öster-
..
reichische Volkskunde 1907: 6. Äfven en annan österrikisk forskare,
professor B,. Meringer, har utförligt behandlat densamma i Mitteilungen
der Anthropologischen Gesellschaft i Wien 1908.
-a-i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
