- Project Runeberg -  Fataburen / 1909 /
197

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FÅGLAR MED »GUDS ELLER DJÄFVULENS BLOD». 197

teckengifvare och framför alla andra fåglar sannspående, emedan de
skådat Zevs’ blod.»1

Hvilka fågelarter de i denna saga förekommande grekiska
fågelnamnen beteckna torde förbli svårt att afgöra. Bland dem
igenkännes dock i keleös (plur. keleoi) den gröna hackspetten, hvilken
synes hafva varit den för hellenerna företrädesvis heliga arten, under
det att hos romarne och sabinarne den svarta arten, årsguden Mars’
fågel, såsom bekant, mest dyrkades. Huru åldriga uppgifter den
anförda intressanta sagan om den kretensiske års- och
växtlighetsguden än skänker oss, är det dock otvifvelaktigt, att han icke i alla
hänseenden återger den ursprungliga folkuppfattningen. Först och
främst strider det mot all etnologisk erfarenhet, att någon blir
extatisk, blir siare, genom att se blod. Däremot är det en vida spridd
tro, att förtärande af blod verkar extas och siarskap,2 något som
naturligtvis i ännu högre grad blir förhållandet, om blodet härleder
sig från ett gudomligt väsen. Detta måste ock hafva gällt
hackspetten och de andra i den anförda sägnen omtalade sannspående
fåglarna. Att hackspetten kommit i intimare beröring med det
gudomliga blodet, visar ju för öfrigt hans fjäderskrud än i dag. Vidare
torde det på rent naturliga grunder kunna dragas i tvifvelsmål, om
det ursprungligen varit Zevs’ blod, som siarfågeln förtärt. Det har
väl fast mer varit den stora gudamoderns, och hackspetten har
därigenom blifvit en Zevs’ jämlike. Slutligen är det sannolikt icke
häller öfverensstämmande med forngrekisk folkuppfattning, när Keleös
framställes såsom en biens fiende, huru öfverensstämmande med
verkligheten detta än må vara. En grekisk tradition förmäler nämligen,
att Keleös var den förste prästen i Elevsis- alltså den mytiske
grundläggaren af dess kult och mysterier, och att de första
Deme-terprästinnorna vid denna åt växtlighetens och lifvets mysterier
vigda kultort kallades melissai, bin, och voro Keleös’ döttrar.3 Den
de vilda bisamhällena uppsökande och beskattande, men för dem dock

1 OTI TO u Äios ’iSov TO ai[ia.

2 Se J. G. Frazer, The golden bough, del l, London 1890, sid. 33 ff.

3 Pausanias, I, 38. Jfr F. Creuzer, Symbolik und Mythologic, d. 4. 3 uppl.,
Leipzig 1842, s. 384.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1909/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free