Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
N. E. HAMMARSTEDT.
äfven lämpliga bostäder beredande hackspetten betraktades där alltså
icke såsom en biens fiende utan fastmer såsom en deras »fader»,
förmyndare eller behärskare. En notis hos Plinius, att man, om man
därvid använder näbben af en hackspett, utan risk kan plundra ett
bisamhälle på dess honungskakor, synes antyda samma uppfattning.
Hackspetten är alltså en helig fågel, emedan han förtärt af den
store gudens eller fastmer af den stora gudinnans blod. Detta är den
slutsats, hvartill vi hittills kommit. Men det finnes ock hos en antik
författare (Suidas)1 uttryckligen uttaladt, att Pikos, hackspetten, är
Zevs, hvilket vill säga, att hackspetten är identisk med den kretensiska
års- och vegetationsgud, som grekerna kallade Zevs, och som tydligen
är mer eller mindre ensartad med den gudsgestalt, hvilken möter oss
såväl i egypternas Osiris som i de gamla asiatiska kulturfolkens och
äfven andra folks växtlighets- och årsgudar. Likheten mellan den i Osiris
träd sittande bennu-fågeln, den i Attis träd sittande tuppen (gallus)
och äfven den i Odens träd sittande Vidofnir blir i ögonen fallande.
Att Vidofnir måste vara en inkarnation af Oden har för öfrigt t. o. m.
Bugge nödgats antaga,2 och det intygas oförtydbart af Grimnismal
(54). Enligt Bugges teori borde Vidofnir, konsekvent sedt, vara en
hednisk ombildning af den heliga andes dufva. Hvad Picus’,
hackspettens, väsensfrändskap med Zevs beträffar, så intygas den för
öfrigt också af hans härkomst. Båda uppgifvas vara söner af Kronos
(Saturnus), och sannolikt är äfven, att de bägge hafva samma moder,
nämligen Ilea. Om bägge heter det ock, att de äro fader åt Hermes.
Hackspetten - innehafvaren af yxfetischen (segerstenen), af
gudastängeln (sprängörten) och af lifsämnet (gudamjödet)3 är således
själf en gud eller rättare en gudarnes föregångare. Han är det
heliga trädets väsen, lifsgudinnans egen son. De röda fjädrarna på
hans hjässa äro ett tecken på hans egen inneboende makt och kraft.4
Det är i själfva verket han, det nya årets (växtlighetens) bringare, som
1 Jfr Creuzer, anf. arb. o. del, s. 364-365.
2 S. Bugge, Studier över de nordiske Gude- og Heltesagns Oprindelse.
Kristiania 1881-89, sid. 497. Jfr ock sid. 472.
3 Jfr förf:s. anf. uppsats »Fågeln med segerstenen» etc., s. 166 ff., samt
»Inspirationsfågeln» i Fataburen 1908, s. 83 ff.
4 Se tillägget om Röda och gula fjädrar s. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
