Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
JOSEF SANDSTRÖM.
regelbundenhet... efter hand anlagde och utvidgade nybyggen».
Sedan utvecklades genom fortsatta nyodlingar åker och äng så mycket,
att de närmade sig andra nybyggens åker och ängar. Enligt
Falkman skulle sålunda en by, som ligger »i hambri», ej vara någon by
i vår mening, d. v. s. så att ägarne bodde på samma ställe, utan
skulle bestå af gårdar belägna på stundom stort afstånd från
hvarandra med ägorna hopstötande och sammanblandade. Bandet
mellan delägarne inom byalaget skulle enligt Falkman förmodligen bestå
i den gemensamma härstamningen från de besläktade uppodlarne.
Schlyter1 öfversätter »hamarskipt» med: »gammal och mindre
noggran delning af tomterna i en by». Bergman2 anser, att med
hammarskifte förståtts ett äldre delningssätt: »Gärdena ha under
hamar-skiftet fördelats utan sammanhang med hvarandra, därvid sannolikt
lottkastning afgjort ordningen mellan delägarne. Har denna
lottning, såsom framkastats, försiggått under hedniska ceremonier och
möjligen med anlitande af Tors hammare, vunnes därigenom äfven
en förklaring af beteckningen hammarskifte.–––»Ett stöd för
åsikten om lottning ser Bergman i Västgötalagens bestämmelse om
nyintagen jords fördelning genom »repning» i attungar och lottning.
Troligen med orätt, då detta blott afser gemensamt odlad jords
fördelning (se nedan) och Västgötalagen I och II ej känner någon
delning af by i dess helhet.
Innan jag ingår på kritik af dessa tolkningar, vill jag anföra
de ställen i landskapsiagarne, som beröra föreliggande fråga.
Upplandslagen: »Uilise böndeer by aff nyu byggise sellr liggeer han i
hambri ok i forni skipt ]ba skal hwar sinse traejm sa ok sitsen gangi ny
skipt a» (Wifserbobalken I). Västmannalagen II och Magnus
Erikssons landslag ha med Upplandslagen identisk formulering, lika så
Kristoffers landslag med undantag att uttrycket där lyder: »i forne
skipt oc hambre». S Oder mannalag en: »Delse twe vm tompter. hawi Jen
wizorf) solskipt will hawa. wari all hamarskipt af lågo. oc hawi engin
wizorj) (Bygningabalken XI). Som framgår af ofvanstående ställen,
är det ej mycket som kan utdragas ur lagarne angående hammar-
1 Grlossar, sid. 258.
2 Anf. arb. II, sid, 9 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
