Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »HAMMAR»- OCH »SOLSKIFTE>.
207
skiftets innebörd. Af Upplandslagens formulering framgår, att »i
hambri» är synonymt med »i forni skipt», d. v. s. att ligga »i hambri»
betyder, att byns såväl tomter som ägor i öfrigt1 äro fördelade
mellan ägarne efter häfdvunnen ordning, som går tillbaka till urminnes
tider. Ur Södermannalagens text torde ej heller någon annan
betydelse kunna utletas. Stadgandet innebär, att den gamla, på häfd
grundade indelningen af tomter och jord ej hade laga kraft (»hawi
engin wizorj)»), så snart någon fordrade skifte enligt i lagen
fastställda grunder (»solskifte»). Hammarskifte betyder sålunda ej
metod för skiftes verkställande, som Bergman vill, utan häfdvunnen
och sedan gammalt förefintlig indelning af en bys ägor.
Upplandslagens uttryck »ligga i hambri» visar detta. Södermannalagens
»hamarskipt» torde vara en yngre bildning i analogi med »solskipt»,
men betyder detsamma som Upplandslagens »ligga i hambri». Detta
har ju ock Falkman påpekat, hans teorier i öfrigt om innebörden
af hammarskiftet torde väl knappt behöfva en vederläggning.
Den ofvan utvecklade betydelsen af »ligga i hambri» och
»hamar-skipt» öfverensstämmer för öfrigt med den i Karl IX:s lagförslag2
gifna tolkningen, som visar hvad man omkring 1600 inlade för
betydelse i uttrycken i fråga: »Nu wilia bönder by af nyo byggia,
eller är han kommen i fornu skipte ock hambre, thet är att huar
weet theg sin och huadh honom bör i skogh och alla uthäghor - -
–––– - -» (Bygningabalken kap. I).
Af de ofvan citerade ställena i lagarne torde sålunda framgå,
att vid tiden för dessa lagars affattning betydelsen af »i hambri» och
»hamarskipt» varit den af »förn skipt» i allmänhet, och möjligt är,
att uttryckets genesis varit för dåtidens lagstiftare lika dunkel som
det för närvarande är eller med andra ord, att det redan då varit
ett språkligt petrifikat.
Att ytterligare öka antalet gissningar om »hamarskipts»
etymo-logi anser jag lönlöst. Fast torde blott stå, att det i lagarne är
1 Schlyter lägger i fråga om »hainmarskifte» liksom för »solskifte» hufvudvikten
på tomternas fördelning. För »solskifte» med rätta (se ofvanstående ställe i
Söder-mannalagen). Att med »hamarskipt» skulle åsyftas blott tomtfördelningen låter sig
ej påvisas.
2 »Lagförslag i Carl IX:s tid>, utg. af Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
