Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM >HAMMAB>- OCH »SOLSKIFTE».
213
. .
fordras, att alla tomter skola nå ut till bygatan. Ar ej detta
fallet, skall »gödning»1 gifvas, d. v. s. utjämning skall ske. Af
bestämmelserna i § l framgår, att tomtarealen skulle fördelas efter
attungstal, huru stor del däraf, som kom på attung, berodde på fri-
o
villig öfverenskommelse. Åker skall läggas efter tomt, och äng efter
åker, gärdesgårdarne fördelas efter äng. (»laggin ... garfj sto seftir
seng», jfr Schlyter, Glossar till Östgötalagen, artikeln »gar|) sto»); på
samma sätt skogar och fiskevatten: »f)a liggser alt seftir tompt». I
l kapitlets § 6 finnes följande bestämmelse: »Liggser by sua sum
han uar bygdser af forna fari ok lagh surin ser nijjser J>a gån ge til
iamnajm ok egh til rufs: ssettia J)er garj) ät rgettum skialum J)a
gser£)e huar sum han a i bynum til, J)sen nsemir solu sum nsemir a:
ok J)sen fisermir solu sum fisermir a: ok ut msef) ramarkum gange
egh utan allum ssemi a».
Denna bestämmelse förefaller skäligen dunkel. Den anger sig
genom ordalagen som en undantagsbestämmelse från regeln om laga
skifte å by som ligger i gammalt skifte. Orsaken, hvarför den ej
skall skiftas på laga sätt, ligger tydligen däri, att den »lagh surin
ser ni|)scr», d. v. s. tomtindelningen har någon gång med ed fastställts.
En dylik by skall ej gå »til rufs», d. v. s. någon omreglering af
tomtfördelningen skall ej äga rum utan allas medgifvande, däremot
skall den gå »til iamna^a*, d. v. s. det skall tillses, att hvar och en
i åker och äng m. m. har hvad honom tillkommer. Jfr
bestämmelserna i kapitel 6 Bygdabalken, hvarom nedan. Den
gärdesgård-sträcka, som hvar och en skall underhålla, skall i förhållande till
de öfrigas ligga i samma ordning som tomterna i byn, så att den,
som bor längst i söder, skall få sin gärdesgård längst i söder o. s. v.
Denna senare bestämmelse visar, liksom hvad i l kapitlet säges
om hufvudråmärkenas läge i norr - öster - söder - väster, att
1 Denna >gödning» skall gifvas »ät segh ok egh ät fotum» samt »innan huwf)
ramarka», d. v. s. inom byplanen. Schlyter (Glossar till Östgötalagen) öfversätter »aegh»
med den kant af tomten, som går vinkelrätt mot gatan, och »foter» med den tomtkant,
som vetter åt gatan. Stället är synnerligen svårtolkadt, men jag anser troligare, att
»eggen» på tomten varit den sida. som vette mot gata. En utjämning åt annans tomt
hade ej medfört, att byn kommit i laga läge, hvilket afses. »Ät fotum» torde beteckna
den kant af tomten, som vette utåt ägorna, då det stadgas, att »gödning» skall gifvas
inom råmärkena. >At fotum» är således enligt min mening lika med »utan huwj) ramarka».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
