Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM »HAMMAR-* OCH »SOLSKIFTE:
215
Dessa delniDgsbestämmelser afse tydligen blott delningen af
området inom samma gärdesgård mellan de jordägare1, som där hade
sina åker- eller ängslotter, väl närmast med afseende på skördens
fördelning, då uttrycket »waba wa|) i engium» blott kan afse en
tillfällig gräns i det växande gräset. På samma sätt afses med »förär
serise» en tillfällig markering af gränserna, som väl skedde då
sådden afslutats. De stänger, som tjänstgjorde som råmärken, hade väl
en mindre tillfällig karaktär än de på ofvannämnda sätt mellan dem
uppdragna gränslinjerna.2
De egentliga skiftesbestämmelserna finnas i kapitel 11, som har
till rubrik: »Vm tompta skipte». Om delägare i en by vilja skifta
sina tomter, skola alla deltaga i tomtstämman. Då hafve den
vitsord, som vill göra byn rymligare, och ej den, som vill tränga ihop
den. Tvista två om tomternas läge, så hafve den vitsord, som vill
ha solskifte, allt hammarskifte vare borttaget och hafve intet
vitsord. När så delningen af tomterna försiggått, så är tomt tegs
moder. Teg skall ligga efter tomt. Hvar och en, som vill tillämpa
annat delningssätt, hafve intet vitsord. Har förut annat
fördelnings-sätt tillämpats, äge den vitsord, som vill lägga åker efter tomt i
rätt solskifte mellan plöjning och skörd (d. v. s. på vintern?3).
Till sist vill jag referera de intressanta men äfven till
betydelsen delvis svårtolkade bestämmelserna om skifte i Äldre
Västmanna-lagen; de finnas i 19 kapitlet af Bygningabalken:
Är by lagskiftad, så att den ena hälften är likvärdig med den
andra, den ena fjärdingen eller åttingen med den andra, så rade
hvar och en som har fjärding i byn för läget af ett hörnrårnärke,
»skötra», den som har två fjärdingar rade för läget af halfva byn.
Den, som har mindre, nöje sig med4 laga läge (af sin tomt). Ingen,
som äger mindre än fjärding i byn, äger makt »bryta» byn. § 1:
1 Dessa kallas af Upplandslagen »wsernalaghar», och den hjälp de voro skyldiga
hvarandra bestämmes i Wif>aerbobalken, kapitel 9.
a Äfven Östgötalagen känner detta sätt att markera ägogränser, se Bygdabalkens
7 kapitel. Likaså Äldre Västmannalagen, se Bygningabalkens 22 kapitel.
3 Detta synes vara den sannolika betydelsen af uttrycket, då det längre ned i
samma kapitel säges, att de skola skifta träda och ej sådda åkrar. Schlyter, Glossar
till Södermannalagen, artikeln »bilder», anser, att skiftet försiggått om sommaren.
4 Schlyters öfversättning af »lita ät».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
