Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222
JOSEF SANDSTRÖM.
Hvad som mest af allt hindrat de nya skiftesprincipernas
till-lämpning har säkert då liksom i långt senare tider varit det sega
fasthängande vid gamla invanda förhållanden och den motvilja mot
allt nytt som utmärkt våra bönder. Senare tiders enskifte och laga
skifte ha mött stora svårigheter och vållat mycket bråk, och byar
finnas där ännu i dag laga skifte ej genomförts. En sådan är
G-ulle-red i Älfsborgs län. Denna by storskiftades på 1790-talet, och på
1880-talet sökte en från annan socken inflyttad jordägare, som ej
kände traditionens makt så stark, laga skifte, men bragtes genom
de öfrigas hotelser och böner att afstå. S. Lampa berättar i
»Anteckningar rörande äldre bygdelif i Västergötland»1 ett annat
intressant exempel på det missnöje, som skiftets genomförande väckte.
Att ej solskiffcet genomförts i större utsträckning visa de äldsta
bykartorna, som ofta ha en ägofördelning, som ingalunda kan vara
solskiftets, se t. ex. den ofvan reproducerade kartan.
fordra mera: »Delser fiarfmnger wif> by allsen, aghe wizorf) engin», Bygningabalken
kapitel XI; Östgötalagen ställer mindre stränga kraf: den som vill skifta by äge minst
en sjättedels »attung>. Mindre sympatisk mot skifte ställer sig Karl IX. Han
fordrar, att den, som skall äga rätt kräfva skifte, må äga minst hälften af byn.
1 Västergötlands Fornminnesförenings tidskrift, bd II, h. 6-7, sid. 68.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
