Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL BRÖDFÖRSÄLJNINGSPRISETS HISTORIA I SVERIGE.
229
det var oskrädt. Skulle priset på en tunna rå råg vara 10 daler
kopparmynt, skulle vikten på ett öre kopparmynts skrädt rågbröd
vara I3l/z lod och på oskrädt sådant 171/* lod.
Var priset på en tunna ritorr råg 32 daler kopparmynt, skulle
vikten på ett öre kopparmynts skrädt rågbröd vara 4x/2 lod och på
ett öre kopparmynts oskrädt vara 61/2 lod. Om en tunna ritorr
råg kostade 12 daler kopparmynt, skulle ett öre kopparmynts skrädt
rågbröd väga 13l/2 lod och ett öre kopparmynts oskrädt rågbröd ha
en vikt af 171/» lod.
Högsta priset på l tunna hvete var enligt denna taxa 40 daler
kopparmynt, och lägsta 15. På l tunna rå råg var högsta priset 30
daler kopparmynt och lägsta 10. Högsta priset på en tunna ritorr
i
råg var 32 daler kopparmynt, lägsta 12 daler kopparmynt.
,’ För en viss penning skulle man således få ett så och så mycket
i
vägande bröd, vikten bestämd efter sädens pris.
j Att halskotorna hos den vid amiralitetet i Karlskrona anstälde
bagaren, dennes gesäller och arbetare ganska lätt kunde blifva
ut-saltta för att bräckas synes af ett den 13 februari 1752 af
amiralitetskollegiet utfärdadt reglemente, »hvarefter förvandlingen kommer
att skje ifrån Råg till Bröd, vid Kongl. Amiralitetet i
Carlscrona»-I 20 § af detta reglemente, som redan den 6 september 1751 gillats
och stadfästs af konungen, stadgas nämligen bland annat: »Till
h war j e Stycke mjukt bröd eller Anckarstock tager 4 marker 20 lod
deg, men om bakaren eller någon dess gesäll och arbetare i ringaste
måtto dertill anwänder mindre deg wärde hängd, hwarföre ock den
förordnade Officeraren skall hafva härpå nogaste inseende.»
Men äfven den skeppare, som förde mjölet till amiralitetet i
Karlskrona, fick se till, att han förfor redliga, därest lifvet var
honom kärt. I 10 § af samma reglemente stadgades nämligen bland
annat: »Beträdes Skepparen som fördt mjölet, med någon otrohet,
så straffas han till lifvet, men om han eljest begådt någon
wårds-löshet, så går han till Marstrand wissa år, eller i sin lifstid alt
som brottet varit större eller mindre.»
En bestämmelse, som i stränghet väl får anses lämna intet
öfrigt att önska för bagarnes vedersakare, fanns i en beskrifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
