- Project Runeberg -  Fataburen / 1909 /
251

(1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

boskapen. Otvifvelaktigt hafva, såsom af utom svenska skördebruk
framgår, de, eller säd från dem, fordom bevarats ända till sådden. Från
dessa sist skördade kärfvar, i hvilka man ansåg sädesfältets inakt, lif
eller väsen innebo, leda de olika djurfigurerna af halm - julbockar,
jultuppar o. s. v. – åtminstone till öfvervägande del sin härkomst.
Deras innebörd och betydelse är densamma: de innesluta sädesfältets
lifskraft. Ursprunglingen hafva därför också i dessa figurer alltid
kornbärande ax ingått, ehuru de numera, när dessa gestalter
längesen förlorat sin gamla betydelse, ofta försvunnit. Ännu ingår
dock halm i regel i dessa bilder, äfven när de inhöljts i en
utpyntad beklädnad af bomullsvadd.

Hän till ett likartadt upphof bör man påtagligen ock föra de af
halm tillverkade julkronorna (se t. ex. Fataburen 1908, sid. 99).
hvilka af allt att döma uppstått såsom mer dekorativa
ombildningar af de sist skördade halmstrån, som man i många
orter plägade fästa i stugutaket. De skördekransar af ax, som
i åtskilliga trakter på kontinenten upphängas i taken, utgöra
i så fall den förmedlande mellanlänken. Halmkronornas
betydelse af fruktbarhetsfetischer intygas bland annat däraf, att man i
åtskilliga orter å dem anbragt urblåsta ägg. Den ena utställda
skånska kronan bär, i förbigående sagdt, i sin midt ett urblåst
rapphönsägg. I ett eller annat landskap har det ock ännu till in i
senare tid varit brukligt att hänga en dylik julkrona af halm öfver
brudens plats vid bröllopsbordet. Deras plats var eljest, likasom
äfven de af trä tillverkade fågelbildernas, i regel ofvanför matbordet
i hvardagsstugan. Någon gång torde de äfven i vårt land, likasom
i Danmark, hafva hängts öfver barnet i vaggan.

Äfven de nyssnämnda tak-hängfåglarna, kallade tuppar,
pelikaner, dufvor (se Fataburen 1908, sid. 83 ff.), stå påtagligen i
en mer eller mindre nära släktskap nied det i den sista
kärfven inneboende äringsväsendet, vare sig de härstamma från den
af halm bildade, flerstädes i Europa i taket upphängda
skördetuppen (hos oss jultuppen) eller kanske fastmer från en annan
ännu äldre vegetationsfågel. Dylika af trä ganska konstrikt
förfärdigade fågelbilder förekomma i utställningen i ett flertal exemplar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:44:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1909/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free