Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vända vi oss nu till de många utställda brödafgjutningarna,
möter oss äfven där ett påtagligt samband mellan skörden och julen
samt genom den med sådden. De till skördehögtiden gräddade
skördekakorna, hvilka ofta bakades af alla de sädesslag som skördats, förete
mycken likhet med de till julen bakade såkakorna, och det synes i
hög grad antagligt, att dessa sistnämnda ursprungligen äro
skördekakor, bakade af säd från den eller de sist skördade kärfvarna.
Endast sålunda komma de till sin fulla betydelse. Beträffande såkakorna,
äfven kallade plogkakor eller vårkakor (se Meddelanden från Nordiska
Museet 1903, sid. 235 ff.), rådde ännu inpå förra århundradet den
regeln, att de skulle tillredas af den vid baket sist kvarblifna
degen, hvilken ansågs kraftigast (jfr sista kärf ven). Man spådde
ock af deras jäsning om det ingående årets fruktbarhet. Efter
julen förvarades kakan i sädeslåren, och när vårarbetet begynte,
utdelades hon åt plöjaren och dragdjuren, medan en del, hälst sista
biten, blandades i utsädet och sålunda kraftgifvande återbördades åt
åkern, hvarifrån den kommit. Stundom klöfs vid denna ceremoni
brödet mot själfva plogbillen.
I kristnad form framträda såkakorna såsom kors, och den
hedniska plöjningsceremonien har, när det gäller dessa, ofta utbytts mot
den seden, att korset efter julen skänktes åt den förste tiggaren, som
besökte gården. Samband med denna sed torde flera af de stora
1600-tals brödstämplarna från Stockholm äga. Ett favoritmotiv å dessa
är nämligen, såsom de utlagda exemplaren visa, Lasarus vid den
rike mannens bord (se t. ex. Meddelanden 1903, sid. 265). De
med dessa stämplar framställda bröden, sannolikt af
honungs- eller senare sirapsdeg, synas hos stadsbefolkningen hafva trädt
i stället för allmogens gamla kultbröd. Till och med de
jämförelsevis unga marsipan- och sockerdegsformarna från
Stockholm och Örebro anknyta sig till gamla folkliga motiv och förete
mer eller mindre fornartade vegetations- och fruktbarhetssymboler,
om ock i regel af tysk karaktär. Att äfven stadsbagarnas prydliga
och välarbetade kakstämplar dock, åtminstone ofta, förfärdigades i
Sverige framgår däraf, att en af de utställda stämplarna visar svenska
riksvapnet med pfalziska vapnet såsom midtsköld, en annan en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
