Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANTECKNINGAR AF EN SMÅLÄNDSK PRESTFRU. 67
de under årens lopp erhöllo för sina studier, huru provianteringen
skickades sjöledes öfver Kalmar till dem, hvad en disputation och
en magisterpromotion kostade o. s. v.
Allt som allt föreligger här ett detaljeradt och rikt material
både för kännedom om huru ett välförsedt bo på landet kunde té
sig under 1700-talet och såsom en bilaga till Samuel Ödmanns
klassiska skildring af ett samtida presthus i Värend i södra Småland.
Rörande den gamla prostgården, i hvilken fru Ulrika under 32
års tid förde spiran, veta vi ej mycket mer än h vad. anteckningarna
gifva vid handen. Men af ett och annat att döma synes den varit
ett förmöget hus med gammaldags uppsättning, som under ett par
släktled samlats inom detsamma. Kyrkoherde Norlin hade efterträdt
sin fader i tjänsten och denne i sin ordning hade fått pastoratet
genom att, som det hette, konservera en af företrädarens döttrar.
Prestgårdsbyggningen var nybyggd 1765, och till den samma
skänkte prostinnan nämnda år »flämska stolstycken», måhända såsom
ett ständigt inventarium. Liknande gåfvor af gammalt datum finnas
ännu i flere småländska presthus. Men jämte nybyggnaden fanns
med all sannolikhet en liten envåningslänga med små fönster, låga
dörrar och väldiga trösklar, hvilken stod kvar till något af
1800-talets två sista decennier och då kallades »adjunktsbyggningen»; här
bodde nämligen pastorsadjunkterna.
Af prestgårdens möbler och utstyrsel i öfrigt nämnas »fateljér»
1760; stolar med flämsk klädsel 1765 och sedan flera gånger; bord
och ett flamskt bordtäcke, täcket »tillstäldt» omkring 1760; matskåp;
en kistebänk, flämska hyenden, som prostinnan väft eller ärft, kistor
och skrin samt äfven byråar, s. k. »dragkistor», hvilka måhända
gjordes nya på 1770-talet åt döttrarna. En af dessa byråar, som
är hållen i gustaviansk stil och har tillhört dottern Susanna
Katarina, finnes ännu i behåll. Den är oljemålad i rödbrunt och prydd
med enkla nyckelskyltar af mässing, men för öfrigt en mycket
anspråkslös möbel. »På sin tid dugde den dock för en rik prostdotter, nu
skulle ej den fattigaste tjänstepiga nöja sig med en dylik.»1 Af sin
1 Uttrycket härstädes liksom många uppgifter om Norlinska prestfamiljen har jag
af min mor fru Elisabet Wistrand, som var född i Skirö och dog där 1910 vid 89 års ålder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
