Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Primitiva eldgörningsmetoder i Sverige.
Gnideld, vrideld, slageld.
Med en jämförande studie.
Af
Nils Keyland.
Om ordet nödeld.
»Nödeld» betecknar i allmogespråket numera ofta all eld, som
åstadkommes genom andra orsaker eller på annat sätt än genom
direkt tandning af en låga, alltså hvarje sådan, som alstras genom
friktion, öfverhettning, slagning, detta äfven bildlikt, jfr uttryck
som »stå framför brasan, så det tar nödeld i kläderna», »kvarnen
slog nödeld i mjölet», »han svor så det kunde ta nödeld» m. fl.[1] På
allmogespråket heter det vanligen nöell. Från Dalarna (Elfdalen)
har jag uppteckningen naujäldan, (Ore) iing näjdin (punkt 22, sid.
18), Gottland naudäld (enligt Lithberg = gnideld, p. 25, sid. 19),
jfr norska naueld, növârme (Värmland, ofta i betydelsen nödfallsbrasa
jfr nöing, nying = en liten eld, vanligen i det fria, som
hålles vid sakta lif). På danska nødild, tyska Notfeuer, engelska
needfire, gammalskotska neidfyre. Den forntyska litteraturen
innehåller en mängd former såsom hnotfiur, hnutfiur, hnodfiur, notfiur,
notviur (se Lexer), notvur (Schiller-Lübben), noodfûr (Dähnert),
nodfüre (Gryse), nôdfüer (Schambach), notfewr (se Teutsche speiszkammer),
niedfyr (Capitulare Carlomanni af år 742 ... »illos sacrilegos,
quos niedfyr vocant»), nôdfyr och nodfeur (»de igne fricato de ligno
id est nôdfyr», se Indiculus superstitionum XV och Lindenbrog,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
