Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NILS KEYLAND.
Glossar zu den Capitularen). Samhöriga med ordet äro forntyska
verben hniodan, hniotan, isländska hnjööa, hnoda (slå, hamra),
forn-danska nudda (enl. Olsen\ alternativt fornhögtyska niuwan, nuan,
fornnord. nua, gnida.1
I anseende till metoden för nödeldens framställande genom
friktion skilja vi i följande uppställning för öfverskådlighetens skull
mellan gnideld, som åstadkommes därigenom att tvenne trästyckens
ytor gnidas mot hvarandra, samt vrideld, som framställes på så sätt,
att ett något tillspetsadt trä vrides eller drillas mot ett annat.
Den språkliga gränsen mellan dem båda är, såsom vi i det följande
skola se, ingalunda klar. Hvad som enligt min här använda
terminologi är vrideld, benämnes af sagesmannen ofta helt förklarligt
gnideld. I sällsyntare fall kallas gnideld vrideld. Omkastningen
kan ibland med skäl tänkas bero på, att den nu använda benämningen
i själfva verket betecknar en företrädande äldre, numera looaliter
öfvergifven teknik, som i traditionen språkligt bevarats, se särskildt
punkt 7, 21, sida 7 och 16.
I den tryckta svenska litteraturen äro de sakliga uppgifterna
om nödeld ganska sparsamma. Frans Westerdahl nämner något
därom i sin Beskrifning om Swenska Allmogens Seder, Sinnelag etc.2
samt Pehr Lovén, Diss. grad. de Gothungia (Göinge härad i Skåne),
Pres. Sven Bring, Lund 1757. Utförligare redogörelser från
Småland lämnas af Gunnar Olof Hyltén-Cavallius,3 till största delen
hämtade ur Joh. J. Törners handskrifter.4 I Fataburen förekomma tre
omnämnanden, nämligen i årg. 1906, sid. 33, af J. Svedenborg, 1907,
sid. 29, af O. Wieselgren och 1909, sid. 240, af N. Lithberg. Lägges
härtill några få skriftliga uppteckningar i Nordiska Museets arkiv,
är i hufvudsak berördt, hvad jag kunnat anträffa. I hvad där
finnes framgår ingenstädes med säkerhet, att sagesmannen själfva
1 Vårt nöing, nying i ursprungligaste mening alltså eventuellt = gnideld.
Angående ordets etymologi jfr f. ö. J. Grrimm, Altdeutsches WÖrterbuch och
Deutsche Mythologie; Fritzner, Ordbog över det gamle norske sprog; O. Schade,
Altdeutsches WörterbucV; H. Falk och A. Torp, Etymologisk Ordbog.
2 Stockholm 1774.
8 "Wärend och Wirdarne, två delar, Stockholm 1864 och 1868.
4 Samling af Widskeppelser el. De reliquiis Påganismi et Papismi in S m alandia,
i Linköpings Grymn. Bibliotek, hvaraf afskrift finnes i Nordiska Museets arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
