Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
NILS KEYLAND.
Fig. 9. Eldgnidning med
slagdängel. Västergötland.
dängeln och den andre sköt på, så att det
blef starkt tryck. Slagdängeln var trubbig
mot spetsen och någon särskild springa
uppsökte man ej, utan gned hvar som helst
mot släta plankan. Sagesmannen1 med
medhjälpare visar i fig. 10
tillvägagångssättet. Någon särskild användning för
elden känner han ej. Bruket förekom
åtminstone ännu på 1870-talet. Västergötland.
Från Ulfötrakten, Småland, har
kapten A. Qvistgaard lämnat mig, jämte annat,
följande synnerligen intressanta
meddelande om gnideld.
P. 16. »Enkan Hopa Jans Katarina
har meddelat, att hennes släkting, Fiska
Jössen i Väghultet, i hennes ungdom
brukade göra gnideld för tandning
af brasan vid högtider m. m.
Därtill begagnade han en »tafla»
(trä-skifva)2 af ek, på hvars ena sida
var ett spår (rund fördjupning), och
en gnidpinne, kullrig i nedra änden,
passande till spåret i taflan.
Genom att gnida med pinnen fram och
åter åstadkoms antändningen.
Stundom brukade de lägga stött
svafvel i spåret för att fortare få eld.
Fiska Jössen dog omkring 1870,
och han brukade gnideld så länge
han lefde.
Fig. 1O. Eldgnidning med
slagdängel vid tröskning.
Västergötland.
1 F. d. soldaten F. G. Wallroth.
2 >Die Vestalinnen locken das
erlosche-ne Feuer des Tempels ans einer tabula felicis
materice hervor» se Festns, Ed. O. Miiller, s.
106. Härom mera längre fram.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
