Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÄSTMÖPASEN ELLER BRUDSACKEN.
39
De gamla bysamhällena hade ännu icke skingrats, och någon in- eller
utflyttning ägde i regel aldrig rum. Byn, eller till och med socknen,
utgjorde en solidarisk, mer
eller mindre familjär enhet
med inbördes hjälpskyldighet.
Den som ej var född inom
kommunen var en »utbörding»
(utböling) och betraktades
nära nog som en fiende. Men så
mycket starkare var
sammanhållningen inom det lilla
samhället, och nästan hvarje
angelägenhet betraktades såsom
gemensam. Till och med en
i våra Ögon i allmänhet så
privat sak som ett giftermål
måste vinna bylagets
godkännande. Men de unga tu hade
också sedan att påräkna
by-menighetens hjälp vid bygge
och bosättning. Var någon
åter nog förmäten att sätta
sig öfverbygrannarnas mening,
fick han snart nog märka
följderna af sin oförsiktighet, och
utanför byn eller, i mest
vidtgående fall, socknen dristade
ingen gå att taga sig en hustru.
Med detta sociala
bondeskick står
bosättningsvandringen eller sockengången,
såsom det antydda uppsamlandet
af bosättningsbidrag vanligen
kallas i skrift, till sitt ursprung och fortbestånd i intimt samband.
Den tillgick på det hela taget likadant öfverallt i vårt land alltifrån
Fig. 1.
Fästmöpåse» från Skåne.
N. M. 90,356.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
