Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
julgran i Sverige, nämligen i riksrådet Karl Bondes fädernehem Björnö
i Uppland (ej Skåne) omkring 1750, sluter författaren vidare till, att
»under 1700-talet har denna sed mera allmänt antagits och
fortfarande fattats som en symbol af ljuset, solen» (s. 336).
Huru påtaglig författarens missuppfattning af Rudbecks utsaga
är, torde en kort granskning af den anförda källan vara nog att visa.
Rudbeck säger, att till och under jul voro »twenne gröne Trän aif
Furu» resta vid portarna till allmogens hem. Denna sed var enligt
Rudbeck redan då gammal, ty om dessa julstänger, hvilka i samma
del s. 231 benämnas »julekors», heter det att de »på månge, så
Hedniske som Christne Runstafwar stå antecknade». Att framhålla är
ock, att enligt samme sagesman julstängerna restes, »emedan de sågo
intet trä om wintern wara grönt och lijka som lijff hafwa mera än
Furan, och intet Trä feetare än det att brinna». Hvad Rudbecks
mytologisk-etymologiska sammanställning af furan och solen
beträffar, hvilken uppenbarligen ock inspirerat 1742 och 1743 års
Undervisning om runstafven, så kan den lämnas åt sitt värde. Den
möjlighet, som författaren s. 334 not 2 framkastar, borde han således
hafva tagit fasta på, ty det är otvifvelaktigt den förklaringen, som
träffar sanningen. Det var den ej blott lysande utan framför allt
äfven värmande furubrasan, som under vintern ersatte solen.
Författarens (s. 336) framställda förklaring af uppkomsten af bruket att
>kläda julgran» såsom en fruktbarhetsmagi för det kommande året
synes mig bestyrkas af det med de äldsta kända, ännu ej ljusprydda,
julgranarna förbundna bruket att skaka af dessa de godsaker, som på
dem upphängts, liksom frukter från ett träd.
Enligt Tille kom julgranen först 1815 till Danzig genom
preussiska officerare, och vid något så när samma tid blef den väl ock
känd i Pommern och Mecklenburg. Hos de estniska svenskarne
synes ock det ljusprydda »julträdet» hafva förekommit redan i början
af 1800-talet. Kanske kan man alltså tänka sig någon invandring
från detta håll af den ljusklädda granen till Östergötland, såvida
julgranens spridning i vårt land icke möjligen är att tillskrifva en
och annan från kriget mot Napoleon hemvändande krigare. Tiden
tycks passa godt in. I hvarje fall nödgas man tills vidare nog an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
