Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 BROR SCHNITTGER.
vid minsta rubbning af asken kommer djuret i rörelse på ett sätt,
som ger det ett sällsynt bestickande utseende af lefvande varelse.
Dosan inköptes 1879 från Hageby i Allhelgona sn, Göstrings hd i
Östergötland. Fig. o. Det är tydligt, att bruket af dessa i trä skurna
»spiritus» går tillbaka till ett mera ursprungligt bruk af ett verkligt
djur; den hos Flentzberg citerade traditionen om spiritus som »ett
litet benrangel i en dosa», är möjligen ett minne af detta. Skulle
det icke kunna tänkas, att det varit en snok som varit den
ursprungliga spittus, men som senare har utträngts af andra reptilier.
Traditionen om tuppägget tyder därpå; med ett sådant menas
nämligen de förkrympta ägg som hönorna emellanåt lägga, då de sluta
att värpa; men snokägget är just en dylik, gulhvit liten tingest,
snarlik ett tuppägg. Vi skulle i så fall kunna anse Bälsfyndet, »ett
litet benrangel i en dosa», som prototypen för senare tiders spiritus.
Jag har härmed framlagt de synpunkter, som kunna rubricera
trolldosan som ett lyckoföremål. Men som jag nämnt kan det äfven
tänkas, att föremålet haft en mer aktiv uppgift i signeriets och
medicinens tjänst. Jag stöder detta på tvänne omständigheter. För
det första användas ormar profylaktiskt och medicinskt i ganska
stor utsträckning; och för det andra uppträder ormen eller snoken
nästan alltid i en del yngre tiders trolldosor, som sannolikt äro att
anse som kvacksalfvares bestick.
Jag skall för fullständighetens skull omtala några af de
vanligaste kurer, däri ormen spelar en roll. Jag meddelar här
originalberättelser ur Nordiska Museets arkiv o. fl. st.; det är dock att
märka, att de flesta bruken uppträda i olika delar af vårt land med
obetydliga skiljaktigheter. Uppteckningarna i Nordiska Museets
arkiv härröra till stor del från amanuensen N. Keyland. - En orm
fångas och flås, torkas, söndergnides, blandas med salt och ges
hästarna om våren (Hede sn, Härjedalen 1904, Nord. M. arkiv).
Ormkött ges åt kokreaturen för att de må få matlust (Anundsjö sn,
o
Ångermanland, Nord. M. arkiv). Om en ko mjölkar blod,
förorsa-kadt af en klok gumma, borrar man ett hål i stallgluggen och lägger
däri en orm samt stänger till med en plugg; det hjälper för det
onda (Bohuslän 1880, Nord. M. arkiv). Bland de många åtgärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
