Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? Af Arvid Lindhagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT? 177
a. Doch woro önskeligit att de Evangeliske, som de afledne
Helgons dyrkan och de Påwiske Ceremonier igenom Guds Ord hafwa
förkastat, wille förutan ware wanlige Helgdagar, samt de märkelse
dagar som man kan behålla för ett wanligt bruk, efter de och finnes
på wara uhrgamle Swenske Runstafwar, låta de andre namnen fahra,
eller åtminstone sig om dem förena. Det är bekant att månge dagar
stå ännu qwar i de Evangeliskas Almnaker som borde uteslutas;
såsom MariiE födelsedag d. 8. Septemb. Marise offer d. 21. Novemb. Alla
;Siälars dag d. 2. Novemb. med flera sådane, hwilke räknas uti
Påwe-dömet för store Helgdagar, men hos oss till bruket billigt are
afskaffade; såsom dessutan månge andre af en Christelig frihet are
behåldne wordne af gamla tider: och här till af Öfwerheten uti
Kyrkiolagen stadfäste. Utaf samma frihet har och den Christna
Kyrkian infört den store Keyser Constantin. Magn. den 20. Novemb.
och Keyser Carl Magn. d. 28. Jan. såsom och den högt uplyste
Mannen Martin. Luth. d. 10. Nov. och andra flera, intet att dyrkia dem
som Helgon, utan allenast att påminna sig deras nitälskan för Christi
Församlings upbyggelse. Hwar wid och bör påminnas: Om någon
will införa sin Öfwerhets Dag i Almanaken att firas med
hwarje-handa Frögde-Tekn utaf Undersåtarna; att man då intet tager den
till låns af någon annan dag, utan rättare antingen på des Födelses,
Regernings, eller särdeles Segers-Dag, öfwer Fienden, den anställer,
som man finner i England och annorstädes wara brukeliget; hwilket
alt åligger Kalendariographis efter hög Befalning, och ey effter egit
godtyckio att förrätta: Emedan detta är ett wilkor för hwart och
-ett Land och Sike, som ingen annan grund uti sielfwa arbetet finner,
än höga Öfwerhetenes willia och Undersåtarnas lydna ock
hörsamhet.»
Helt naturligt frågar man sig vidare efter orsaken, hvarför
Knutsdagen öfver hufvud flyttades från den 7 januari, och hvarför
den förlades just till den 13:e. Först må då påminnas därom, att
redan E. M. Fant i en dissertation af 1789 varit inne på dessa
frågor. Dissertationen, hvars titel är »Calendarium medii sevi, notis
illustratum», utgör väsentligen en sammanställning af namnlängderna
i de tre missalerna för Uppsala, Lund och Västerås. Vid den 7
12-120411. Fataburen 1912.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
