Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? Af Arvid Lindhagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT? 179
gamla affaradagr jöla, som, efter hvad Beckman visat, hos Snorre
utan tvifvel är den 7 januari, hvilket ock Eirikr Magnusson1 tar
för gifvet. Vare sig uttrycket öfversattes med »julens utgångsdag»,
såsom af Beckman, eller med »the day, ön which the Yule guests
took their departure», såsom af Magnusson, torde det få anses beteckna
julhelgens slut, hvarigenom JFants förmodan vinner ett stöd.
Det ser vidare ut, som om julhelgen, i motsats till julfriden,
först i mycket senare tid börjat sträcka sig utöfver denna gräns,
åtminstone i stora delar af vårt land. I bondepraktikans upplagor
från 1600-talet och förra hälften af 1700-talet är det, såsom ofvan
visats, på den 7 januari som Knut drifver julen ut;2 och ännu så sent
som på 1860-talet skrifver Hyltén-Cavallius (Wärend och Wirdarne,
I, sid. 177), att »dagen efter trettondedagen, då julen lyktar, ännu får
namn af Farängladagen, emedan änglarne, som varit på besök, då
fara sina färde».
Det fanns alltså ännu för 50 år sedan trakter i Sverige, där
julen slutade på samma dag som på Snorres tid; och det är icke
otänkbart, att det än i dag kan finnas någon landsända, där den
gamla sedvänjan håller i sig. I den ojämförligt största delen af
landet torde emellertid tjugondagen sedan lång tid tillbaka räknas
som julens sista dag.
På grund af de sakförhållanden, som. i det föregående
framdragits, tyckes det finnas ett visst fog för framkastande af den tanken,
att icke blott Knutsdagen utan äfven julens slut i jämförelsevis sen
tid undergått förflyttning från den 7 januari till den 13:e.
Förloppet af en sådan flyttning måste emellertid hafva varit mycket
långsamt, i den ena landsdelen har den skett tidigare, i den andra
senare, så att den i det hela måhända sträckt sig öfver ett par
århundraden eller mera. Såsom den tid, under hvilken den till sin
största del försiggått, skulle väl snarast böra anses de sista
årtiondena af 1600-talet och de första af 1700-talet. Och att Knut därvid
1 Description of a Norwegian Calendar. Cambridge Antiquarian Society’s
Communications, Vol. IV, No. 2 (May 13, 1878). Sid. 23.
2 Enligt meddelande från dr Otto Hoppe har man i redaktionen för Svenska
Akademiens ordbok ingen äldre källa för detta uttryck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
