Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 LITTEBATUB.
i sädesfältet inneboende dämon eller gudomlighet, må här fogas
Gra-ber’s senare utkomna, i flera hänseenden intressanta uppsats »Alte
Grebräuche bei der Flachsernte in Kärnthen» i »Zeitschrift fur
öster-reichische Volkskunde 1911» s. 148 ff., där en »Brechelbraut» omtalas
och egendomliga kvarlefvor af en hieros gamosrit skildras. Ligger
möjligen en reminiscens af eller antydan om en religiös högtid i
Hymiskvidas slutord oin gudarnas stora dryckeslag vid linskörden?
N. E. H.
Sakses Danesaga fra Sigerslcegten til Sven Estridsöns död oversat af
Jörgen Olrik. Köpenhamn 1912.
Med denna del, hvilken utgör band 2 af det nu helt i fyra band
*
utkomna arbetet, har J. Olrik fullbordat den förträffliga, väl utstyrda
och dock prisbilliga tolkning af Saxos verk, hvilken i denna
tidskrift redan anmälts. Efter att hafva omnämnt, att öfversättningen
nu föreligger komplett, kan jag alltså denna gång inskränka mig
att hänvisa till Fataburen 1909 s. 176 och 1911 s. 187.
N. E. H.
J. Henriksson, Växterna i de gamlas föreställningar, seder och bruk.
Stockholm 1911. 144 s. 8:0.
Författaren har förut genom en liten folklifsskildring »Plägseder
o
och skrock bland Dalslands allmoge fordomdags», Åmål 1889,
värdefullt riktat vår litteratur. Uttrycket »riktat» kan man däremot
svårligen använda om ofvan angifna arbete. I företalet säger författaren,
att han under ett tjugutal år samlat material för sin bok. Det
hade varit önskligt, att han inskränkt sig till att offentliggöra
endast resultatet af dessa, såsom jag förmodar, direkt hos allmogen
gjorda forskningar. Naturligtvis vore ingenting att invända niot
att han äfven tillgodogjort sig litterära källor - tvärtom - för så
vidt nämligen framför allt vår ganska rika svenska litteratur på
området samvetsgrant och med urskiljning utnyttjats och
tilläfventyrs använd utländsk litteratur med kritik valts och anlitats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:45:51 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/fataburen/1912/0256.html
