Fataburen / 1915 / 19 (1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Äfven påvisar fru S. teknikens förekomst i Spanien, där ett
till nationaldräkten hörande långt skärp af rödt silke visat sig vara
gjordt på samma sätt som vissa af de koptiska mössorna och liksom
de rutenska skärpen afslutadt med långa snodda fransar. Museet i
Haarlem äger åtskilliga liknande skärp med genombrutna mönster,
som man med kännedom om fru S:s arbete lyckats eftergöra.[1]
I museet i Agram finnes det bland allmogesakerna
en kvinnomössa och i Wienermuseet 3 st. mössor,
alla i förevarande teknik; de senare, utförda i
silke och guld, hafva tillhört en siebenbürgisk
adelsdams garderob på 1700-talet.

Man kan knappast tänka sig annat än att
vid framställandet af mera komplicerade mönster
varpen måste spännas upp på ett sätt som kan
gifva densamma mera stadga än som är
behöfligt då man flätar band. Det slags ram, som
rutenerna plägat använda, fig. 9, ger härvidlag
en fingervisning. Utan tvifvel är denna ram
att hänföra till förebilder från antiken.

Fig. 1O. Flätnings-prof.

Då arbetet ju består i ett sammanfogande
af varptrådar utan något bindande inslag, följer
däraf, att om man, då det hela är färdigt,
utdrager stickorna, alltsammans är i fara att löpa
upp. Af fragmentet fig. 3 få vi se huru
kopterna - när båda hälfterna af en flätning skulle bibehållas
tillsammans - bundo trådarna på ett både praktiskt och prydligt sätt
genom att öfver det hela lägga en kedjegång.

Då jag i Nationalmuseet i Köpenhamn fick se
bronsåldersdräkterna från Borum Eshöi, väckte det till den kvinnliga dräkten, fig. 11,
hörande prydliga hårnätet, fig. 12, min synnerliga undran. Med
tanke på de koptiska mössorna föll det mig nämligen in, att äfven
denna flätning kunde vara att hänföra till den teknik jag förut
spårat hos skånebanden. Denna förmodan fann jag bekräftad genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>