Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 LITTERATUR.
bent ex corio, non ex ligno}. Benämningen och begreppet känga (väl
af finsk härkomst) torde möta för första gången i vår litteratur i
Linnés Iter lapponicum 1732 (ed. Ährling s. 29)1.
Utbytet s. 49 af originalets språkligt intressanta badstubc mot
»bastu» synes åtminstone mig olämpligt. Likaså äro Öfversättarens
kursiverade interpolationer s. 58 »täcksläde», »kälke», »rissla»
opåkallade, lätt förvillande och förefalla äfven ej alldeles säkra. I hvarje
fall borde de förvisats till kommentarerna. Öfversättningen sid. 60
af conclave med »gemak»,2 då det är fråga om ett rum i en
landtpräst-gård, synes något pompös, och lac serum bör väl (s. 63) hellre
öfversättas med surmjölk än med vassla, såvida man icke, för att
bibehålla originalets missbelåtenhet, föredrager uttrycket vasslig mjölk.
l den för svensk kulturhistoria särdeles intressanta skildringen
af vistelsen i en bondgård någonstädes i östra Västmanland har
öfversättaren vidare (s. 62) tillåtit sig den mindre välbetänkta friheten
att skrifva »begav jag mig till en stuga, där det rök ur skorstenen).
Först och främst betyder donms näppeligen stuga, och särskildt icke
här. För det andra namnes, till skada nog för vår byggnadshistoria,
i originalet icke ett ord om skorsten. Väl tycks det sannolikt, att
en sådan fanns, men absolut säkert är det ingalunda. Hvad som
däremot med full tydlighet framgår af originalets framställning är,
att det är fråga om en kringbyggd bondgård (domus med area).
Detta är ett synnerligen intressant vittnesbörd, dels därför att en
kringbyggd bondgård, t. o. m. med »härbärge» eller »nattstuga>
(remotum tota area cubiculum) med fönster och möjligen äfven
skjutluckor för dessa, här konstateras för en uppsvensk ort så tidigt som
år 1635, dels därför att en sådan gård då t. o. m. kunde ligga för
sig själf utanför byn (jfr s. 64).
Sidan 67 vågar öfversättaren tolka in traliis agunt trudu-ntque
med det nog så lockande »forslade i slädar, på kälkar och
sparkstöttin-gar». Sparkstötting, i egentlig bemärkelse, är dock ett först under
1 Ännu oriktigare än känga är dock öfversättningen stöfvel, hvilken
förekommer i en kulturhistorisk afhandling och äfven förledt undertecknad i artikeln
Folkdräkt i Nord. Familjebok 2.
2 Hvarför ej helt enkelt rum ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
