Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett svenskt mikroskop från sjuttonhundratalet och dess tillverkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en sådan tidsprägel, att det bör hafva äfven ett allmänt historiskt
intresse att läsa därom. Sorgligt nog få vi icke någon upplysning,
att han gjort något mikroskop vare sig åt Vetenskapsakademien eller
någon enskild person. Att emellertid mikroskopet i Nordiska
Museet är, såsom signeringen angifver, ett verk af Steinholtz bör vara
ställdt utom allt tvifvel. Troligen är det gjordt under hans lugnare
tid, kanske något före 1760.
Mikroskopet ger intryck af att ej vara en direkt kopiering af
ett annat mikroskop utan snarare en handtverksmässig originell
efterbildning. Det verkar något klumpigt, om än tidselegansen i
formerna ej saknas.
Det var, såsom vi veta, vanligt, att unga arbetare reste
utomlands, gjorde gesällvandringar, och utbildade sig då i yrket. Detta
kan möjligen äfven Steinholtz hafva gjort, och hans namn antyder
förbindelse på något sätt med Tyskland. Hans mikroskop har
emellertid ej sin förebild från Tyskland utan från England, där han
mycket väl också kunnat rest; men vi behöfva säkert hvarken tänka
på resor i det ena eller andra landet för att ett mikroskop, som det
ifrågavarande, skulle kunna bli förfärdigadt i Sverige. Det skall
jag längre ned något beröra.
Mikroskopen från sextonhundratalet och sjuttonhundratalets
början måste man hålla i handen och rikta mot en ljuskälla, ifall
preparatet fordrade genomskinande och ej påfallande ljus. Genom
den af Hertel i Halle 1715 gjorda uppfinningen att under
mikroskopet sätta en rörlig spegel för att reflektera ljuset på preparatet,
som lades i tubens axel, fingo vi de upprättstående mikroskopen.
Culpeper & Scarlet i London tog den Hertelska spegeln i användning
och inventerade en behändig mikroskoptyp, som höll sig i
marknaden ända in i 1770-talet, trots att Cuff genom införande af en
sidopelare, som uppbar tuben och bordet, hade sedan länge gifvit
mikroskopet en mera praktisk uppställning och i detta afseende den
förändrade hufvudtyp, som det egentligen än i dag bibehållit.
Culpeper-mikroskopet hade ett stativ med tre pelare, i allmänhet af mässing,
hvilka voro fastskrufvade på en trälåda. Tuben var vanligen
svarfvad af trä, oftast ebenholz. Mellan stativets tre pelare eller ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
