Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett svenskt mikroskop från sjuttonhundratalet och dess tillverkare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Culpeper-mikroskopen förekomma, så vidt jag kunnat bedöma,
i ganska växlande former, mindre och större, samt mer eller mindre
eleganta. Särskildt visa de en rik omväxling i afseende på benens
d. v. s. pelarnas form. Det är kanske ej en blott tillfällighet, att
Uppsalas och Nordiska Museets Culpeper-mikroskop och det
Steinholtzska mikroskopet hafva nästan fullkomligt lika ben och bord.
För mig ligger däri en antydning till möjlighet, att vi i de båda
nämnda mikroskopen hafva modellen för Steinholtz’ arbete. Fastän
de förra hafva trätub och det senare mässingstub, äro de alla tre i
formen ej mycket olika. Att Steinholtz, som var metallarbetare, skulle
göra sitt mikroskop helt och hållet i mässing, var ju helt naturligt,
och att det då blef något tungt och onödigt massivt är ju äfven lätt
att förstå.
Angående brukbarheten af det sammansatta mikroskopet under
1700-talet, var den ej stor för vetenskapligt ändamål, då man ännu
ej lärt sig kompensera den sfäriska och kromatiska aberrationen.
Vetenskapmännen begagnade därföre allmänt de enkla mikroskopen
med större fördel för sina undersökningar. Visserligen hade vår
berömde entomolog Carl De Geer ett sammansatt mikroskop från
Magny i Paris från 1752, men Linné använde, såsom vi veta, Cuffs
enkla mikroskop.
Ej sällan skaffade sig privatpersoner bland de förmögnare
klasserna prydliga sammansatta mikroskop till förnöjelse och underhåll,
och därför träffar man ofta bland de medföljande preparaten
»kuriösa» ting af mindre vetenskapligt intresse. Ett mikroskop från
»Culpeper and Scarlet» var ej någon dyr sak. Det kostade enligt
Adams priskurant för 1747 ej mera än 3 pund och 3 shilling, ett
äfven efter tidens penningvärde ej så högt pris.
Af det jag här meddelat se vi, att vi i Sverige på
1760-och 1770-talet haft en skicklig instrumentmakare i Z. Steinholtz,
tydligen ett mekaniskt geni. Hans arbete har, såsom så många
handtverk under frihetstiden, blifvit understödt af vår
Vetenskapsakademi och af staten med stor uthållighet trots mannens
försyndelser. Då han äfven förfärdigat sammansatta mikroskop med en
viss originalitet i utförandet och dessa förvisso varit de första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
