Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖDERKÖPINGS STADSKYRKAS KLOCKSTAPEL. 87
följa stapeln i räkenskaperna ända fram till våra dagar.
Reparationer omtalas ganska ofta i kyrkans räkenskaper, men tydligen icke
nog ofta, ty bristfälligheterna uppges vanligen före reparationerna
som mycket svåra. Man sätter in nya syl]ar, bjälkar, påsätter bra-
o
der samt - vanligast - spanar den. Ar 1695 omnämnes dörr med
o
lås och hakar. Aren 1824 och 1861 säges stapeln vara så bristfällig,
att den måste rifvas, men båda gångerna valde man lyckligtvis att
göra grundliga reparationer, och vid sekelskiftet genomgick stapeln
ännu en gång en förnyelse, dock i full anslutning till sin gamla
gestaltning, så att den kan den dag i dag är anses i hufvudsak bevarad
sådan den en gång byggdes. Den användes fortfarande.
I stapeln hänga nu tre klockor, gjutna 1897. Före detta år
funnos endast två klockor där. Den ena, kallad Djäkneklockan och
kyrkans näst största, göts i Tjust 1577 och upphängdes strax efter
stapelns färdigblifvande. Den andra, Storklockan kallad, göts 1627,
omgöts 1722, och hängde alltid i stapeln. Kyrkans två andra, mindre
och äldre klockor hade sin plats i takryttaren på själfva kyrkan.
Om någon stapel funnits före den nuvarande är obekant.
Stativets konstruktion är sålunda en mera utvecklad form af
den s. k. klockbockstypen, som i sin enklaste form ännu alltjämt
återfinnes både som klockstapel1 och exempelvis som ställning för
vällingsklockor. Jämte denna typ finnas ju andra, delvis med ytterst
ålderdomliga drag (sålunda påvisar Martin Olsson i Turistföreningens
årsskrift 1915 ett slags klocktorns-typ, som har anknytningar till
stafkyrkokonstruktioner),2 men dessas allmänna kronologiska
ställning till ifrågavarande typ är ganska oviss, ty själfva
bock-konstruktionen är ju en ytterst primitiv och i olika syften nyttjad
företeelse. Det är mycket vanskligt att för ett så föga bevaradt,
ofta omändradt och ännu ej systematiskt afbildadt material som
klockstapeln uppdraga snäfvare geografiska gränser, men det är tydligt,
att klockbockstypen, som ju är ganska spridd i Sverige, är särskildt
1 Finnes äfven utom Skandinavien, ex. vid Fintel, Kreis Rotenburg, Llineburg,
afb. i Liineburger Museumsblätter Heft 10, sid. 128.
2 Klocktorn af yngre typer vanliga äfven i södra och sydvästra baltiska området,
jmf. Franz Kruger, Grlockentiirme aus Holz im Regierungsbezirk Liineburg, anf.
tidskrift H. 10, och Wiggert und Burgemeister, Holzkirchen und Holztiirme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
