Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(norskt) mura. Vårlöken omdöpes till gullvårling, svärdsliljorna
afskaffas för det ur en begränsad dialekt upptagna och ombildade
-svärdla. Likaså fogas ett nybildadt -blöda till Hypericon-släktets
arter och johannisört utdömes, liksom bondböna får vika för
bond-välska etc.
Särskildt drastisk synes författarens metod, när släktet endast
innehåller en art och ofta ett helt annat namn än något af de nu
brukliga lanceras. ex. för Hippophaë det rent danska tidse, medan
goda svenska stå till buds, eller det ej belagda brågon för
Rhamnus, det tyska kväller för Cakile etc. Dessa släktnamn ingå som
nämndt såsom senare led i artnamnen.
Någon gång har förf. icke vågat helt stryka det gamla svenska
namnet utan föreslår som alternativ, ex. slån, krikon och –
osystematiskt nog – utan dublett plommon inom släktet »prun».
Denna kritik af namngifningsprinciperna får emellertid icke
bortskymma arbetets ofvan anförda förtjänster och den tacksamhet
man är skyldig författaren för hans stora och lärorika verk.
Sigurd Erixon.
Ol. Joh. Bromans Glysisvallur, utgifven af Gestrike-Helsinge
nation i Upsala. H. l–5. Upsala 1911–1914.
Ehuru af detta verk ännu icke utkommit mer än 5 häften af
det fyrtiotal, som bebådats, torde ett omnämnande redan nu vara
på sin plats, då det är af vikt, att arbetet af allmänheten erhåller
den uppmuntran och det understöd, som det behöfver och förtjänar.
Det är nämligen något vida mer än de vanliga topografiska
beskrifningarna från 1700-talet, ja, man torde godt kunna våga det
omdömet, att det är ett af de förnämsta arbeten ur kulturhistorisk,
etnografisk och topografisk synpunkt, som vårt land äger öfver något
landskap. Titeln förefaller kanske något »yfverboren», men öfversatt till vår,
vid mindre rudbeckianskt formulerade termer vanda, tids språk är det
enl. Bromans tolkning helt enkelt Ljusdalar, landet kring Ljusnan,
och namnet är taget ur den isländska Bósasagan, som delvis
lokaliserades till Hälsingland. Ehuru författaren stod i personlig
beröring under sin uppsalatid med Olof Rudbeck, är det rudbeckianska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
